Dispatch International http://www.d-intl.com Freedom of the press cannot be limited without being lost. – Thomas Jefferson Thu, 05 Mar 2015 09:38:54 +0000 sv-SE hourly 1 http://wordpress.org/?v=4.1.1 I humanitetens namn http://www.d-intl.com/2015/03/05/i-humanitetens-namn/ http://www.d-intl.com/2015/03/05/i-humanitetens-namn/#comments Thu, 05 Mar 2015 09:25:52 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40596 Genom gemensam kamp är det min absoluta övertygelse att armeniska och turkiska ungdomar kan förgöra hatet. Jag arbetar för att skapa medvetenhet genom att skriva, särskilt för turkiska ungdomar, om folkmordet på armenierna liksom det på assyrierna, nestorianerna, kaldéerna och grekerna – vilka alla begicks av våra turkiska förfäder.

Jag försöker ändra den felaktiga uppfattningen om armenier och greker i Turkiet, som har etablerats genom lögner från den officiella ideologin. Jag försöker visa den förfärliga sanningen om vår historia för de turkiska ungdomarna, så att vi kan få bukt med den rasistiska utbildningen i Turkiet. Vi får lära oss att ”en turk är jämställd med hela världen”, vilket kommer från den fascistiska Kemal-ideologin [Kemal Atatürk, skaparen av det moderna Turkiet, reds anm], som förbjöd alla etniska identiteter utom den turkiska.

 

Adolf Hitler sa en gång: ”Mustafa Kemals första lärjunge var Mussolini, den andre är jag.” Jag tror att det enda som kan rädda vår värld är samvete. Vi kommer inte att finna svaren i stora ideologier, stora ledare, pengar, vapen, lagar eller teknologi; våra framsteg ligger i en sammanhängande utveckling, och empatin börjar med att erkänna andra folks smärta. Vi måste alla utveckla empati med dem som lider och stå bakom alla människor som är förtryckta, ignorerade, utnyttjade och misshandlade. Vi måste lyckas känna smärtan från andra människor runt hela världen och vi måste vägra acceptera diskriminering av dem med annan bakgrund och tro än vi själva har.

 

Som son till en turkisk kvinna accepterar och erkänner jag verkligheten bakom det armeniska folkmordet. Även om jag själv inte deltog i detta fruktansvärda brott så ber jag om ursäkt till alla de armeniska offren och i humanitetens namn knäfaller jag framför er. Jag ber inte bara om ursäkt för det armeniska folkmordet, utan också för Förintelsen, Rwanda, Bosnien, Kambodja, Darfur och alla andra folkmord som begåtts av samvetslösa människor i vår värld. Jag tror att vi en dag ska överkomma hatet och bristen på samvete.

_

Serkan Engin är en turkisk författare vars dikter har publicerats i åtskilliga litterära magasin. Han kämpar för social förändring i Turkiet och för att väcka uppmärksamhet kring folkmord.

 

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/03/05/i-humanitetens-namn/feed/ 1
Bär mordet Kremls signatur – eller är det inte så enkelt? http://www.d-intl.com/2015/03/04/bar-mordet-kremls-signatur-eller-ar-det-inte-sa-enkelt/ http://www.d-intl.com/2015/03/04/bar-mordet-kremls-signatur-eller-ar-det-inte-sa-enkelt/#comments Wed, 04 Mar 2015 09:21:35 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40591 Vilka krafter låg bakom mordet på den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov på Moskvoretskybron utanför Kreml i Moskva 27 februari? Eftersom Nemtsov var starkt kritisk till Vladimir Putins styre, och därtill enligt uppgift arbetade på en rapport som skulle lägga fram bevis för Moskvas inblandning i separatistupproret i östra Ukraina i april 2014, ligger det nära till hands att förmoda att Putin-regimen är inblandad i mordet.

En prominent rysk oppositionell som öppet deklarerat att det sannolikt är Kreml som mördat Nemtsov är förre schackvärldsmästaren Garri Kasparov, vilken liksom Nemtsov har judisk bakgrund. Kasparov, numera bosatt i USA, säger i en intervju med CNN: ”First suspect must be Kremlin.” [Kreml måste vara de huvudmisstänkta.]Kasparov påpekar i intervjun att bara det ryska maktcentrat i Moskva har de övervakningsresurser i form av kameror och möjligheter till telefonavlyssning som krävs för att följa varje steg Nemtsov tog de sista timmarna av sitt liv:

Kasparov, som varit med och arrangerat talrika oppositionsmöten tillsammans med Nemtsov, frågar sig vidare varför någon i Kreml eller någon som sympatiserar med den högsta makten i Ryssland, kan känna sig hotad av Nemtsov: ”If you have 86 % support, why do you kill someone like Boris?” [Om du har 86 procents stöd, varför döda någon som Boris?]

Kasparov refererar här till en av Kreml företagen sympatimätning som visat att Putin har stöd av 86 procent av det ryska folket. Kasparov drar slutsatsen att denna mätning var fejkad och att Putin-styret har betydligt mindre uppbackning än så.

 

Det är inte första gången Moskva i allmänhet och Putin i synnerhet anklagas för att ligga bakom mord på obekväma figurer. Den 7 oktober 2006 sköts den rysk-amerikansk-ukrainska journalisten Anna Politkovskaja, född 1958, till döds i hissen till det hyreshus i Moskva hon bodde i. Politkovskaja var djupt kritisk till de ryska krigen i Tjetjenien. Fem män dömdes senare för mordet, varav två till livstids fängelse. Några bevis för att det skulle ha varit ett beställningsmord kom aldrig fram.
Halvannan månad senare, 23 november 2006, avled en annan för Kreml besvärlig person på ett sjukhus i London. Det var den förre KGB-översten Aleksandr Litvinenko, född 1962, som bevisades ha förgiftats med det radioaktiva ämnet polonium. Liksom Politkovskaja – båda hade för övrigt födelsedag 30 augusti – var Litvinenko kritisk till ryssarnas krigföring i Tjetjenien. Han stödde den muslimska separatistgerillan och hade till och med konverterat till islam.
Dessutom hade han en teori om att den ryska säkerhetstjänsten FSB, där Litvinenko var överstelöjtnant, hade sprängt flera hyreshus i Ryssland för att skjuta skulden på tjetjenerna, detta för att rättfärdiga vidare ryska operationer i Tjetjenien. Det förefaller i sammanhanget klart att endast FSB kunde ha haft tillgång till det sällsynta ämnet polonium.
Den ryska författarinnan Masha Gessen beskriver och spekulerar om båda dessa mord i sin bok om Putin, Mannen utan ansikte, i kapitlet ”Skräckvälde” (Brombergs förlag 2012). Enligt Gessen har Putin sedan han kom till makten gradvis ”utmanövrerat och eliminerat sina politiska rivaler. Han har nedmonterat landets sköra demokrati, inte minst genom sitt järnhårda grepp om medierna.”

 

Boris Jefimovitj Nemtsov föddes i Sotji vid Svarta havet i södra Ryssland 1959. När han var sju år gammal flyttade familjen till ”den slutna staden” Gorkij (inga utlänningar tilläts vistas där) omkring 35 mil från Moskva. Båda hans föräldrar var judiska, vilket Boris fick reda på av sin mormor många år senare. Efter sina studier doktorerade Nemtsov i fysik och matematik och hade fram till 1990 anställning vid Gorkij radiofysiska forskningsinstitut. Efter Tjernobyl-katastrofen i april 1986 organiserade Nemtsov kraftfulla protester mot ett planerat nytt reaktorbygge i området, vilket som en följd av protesterna aldrig blev av.
1990 invaldes Boris Nemtsov i Högsta sovjet i Ryska republiken som representant för Gorkij, som snart därpå återgick till sitt gamla namn Nizjni Novgorod. Rysslands nye ledare Boris Jeltsin (1931-2007) hade nu fått upp ögonen för Nemtsov och utsåg 32-åringen till guvernör för regionen Nizjni Novgorod 1991, en befattning han innehade till 1997. Nemtsov införde ett brett reformprogram som fick fart på den ekonomiska tillväxten i regionen. 1997 utsågs så Nemtsov, som var kritisk till Rysslands inblandning i Tjetjenien, av president Jeltsin till förste vice premiärminister med särskilt ansvar för energisektorn. Han nämndes ett tag som tänkbar efterträdare till Jeltsin på presidentposten men fick stryka på foten till förmån för den tidigare KGB-officeren Vladimir Putin.

 
När Boris Nemtsov sköts till döds med fyra skott i ryggen – sex hade avlossats – med en Makarov-pistol i utkanten av Kreml hade han varit en välkänd oppositionell i över ett årtionde och en nära medarbetare till Garri Kasparov, samt en av de ledande i oppositionsrörelsen Solidaritet och Partiet för folkets frihet. På senare år protesterade han mot arrangemanget av de vinterolympiska spelen i födelsestaden Sotji 2014, något som inte föll Putin på läppen. Frågan är då varför den ryska regeringen eller krafter närstående denna skulle riskera att meja ner Nemtsov, vars möjligheter att agera ändå var starkt kringskurna.

Långt ifrån alla är lika övertygade som Garri Kasparov om att mordet var Kreml/Putins verk. Alexander Nekrassov, som presenteras som tidigare rådgivare till Kreml och den ryska regeringen, ifrågasätter i en text på sajten Aljazeera logiken i att Kreml skulle låta mörda Nemtsov så pass nära den ryska maktens boningar: ”Wouldn´t it be asking for trouble, considering that Russia´s relations with the West are at the lowest point since the Cold War over the crisis in Ukraine?” [Vore inte det att be om problem, med tanke på att Rysslands relationer med Väst är på sin lägsta nivå sedan Kalla kriget på grund av Ukraina-krisen?]


Nekrassov nämner att rysk polis, som Putin omedelbart beordrade göra en noggrann undersökning av mordet, arbetar enligt flera olika linjer: Ukraina-kopplingen, islamistisk hämnd för att Nemtsov uttalat sig mot islamistisk extremism och stöttat Charlie Hebdo, en svartsjuk pojkvän till någon av de kvinnor Nemtsov (som var gift och hade fyra barn) träffade, möjliga fiender från hans tid som politiker. Märkligt nog, kan det tyckas, har tydligen inte polisen fått i uppdrag att utreda en eventuell Kreml-koppling.
I sin artikel gör Nekrassov sitt bästa för att förringa Nemtsovs betydelse:
”But it is worthwhile remembering that his achievements were not so numerous and his so-called attempts to ’root out corruption’ rarely brought any results, if any at all. He was eloquent but without much substance, ambitious but without the intellect to back it.” [Men det är värt att minnas att hans framgångar inte var så många och att hans så kallade försök att ’utrota korruption’ sällan gav några resultat, om ens några. Han var vältalig men utan särskilt mycket substans, ambitiös men utan intellekt att backa upp det med.]
Artikelförfattarens så uppenbart orättvisa omdömen om Boris Nemtsovs insatser gör att man inte kan undgå att fråga sig vem hans uppdragsgivare egentligen är.

 

Författaren Maxim Grigoriev ger i Svenska Dagbladet 2 mars en pessimistisk bild av situationen i Ryssland. ”Den ryska makten har alltid varit insvept i mörker”, anser Grigoriev och påtalar den frapperande bristen på insyn och obefintliga möjligheter för befolkningen att påverka någonting i regeringens politik.
Grigoriev fortsätter: ”Precis som den kristna guden är både tre och en samtidigt, sammanstrålar demokratins tre pelare, verkställande, lagstiftande och dömande makt, i en enda persona, i en kropp: den fetlagde lokalpampen, statsbyråkraterna med pokeransikte, den barbröstade Putin med jaktgevär.”
Och det enda folket kan vara förvissat om, menar Grigoriev, är att det kommer att bli mer våld.

 

Den engelska tidskriften The Economist sjunger i en ledartext dagen efter mordet Boris Nemtsovs lov och hävdar att denne dog som en ”liberal martyr”.
”Mr Nemtsov”, framhålls det, ”was a figure who represented everything Mr Putin´s kleptocratic regime is allergic to. A charismatic and brainy physicist with curly black hair and smiling eyes, he stood by Mr Yeltsin when the Communists tried to stage a coup in August 1991. At the age of 32, he was appointed governor of Nizhny Novgorod. His market reforms and open style of government earned him the praise of Margaret Thatcher.”

[Mr Nemtsov var en figur som representerade allt det som Mr Putins kleptokratiska regim är allergisk mot. Som en karismatisk och smart fysiker med lockigt svart hår och leende ögon stod han vid Mr Jeltsins sida när kommunisterna försökte iscensätta en kupp i augusti 1991. Vid 32 års ålder utsågs han till guvernör för Nizhny Novgorod. Hans marknadsreformer och öppna ledarstil gav honom beröm från Margaret Thatcher.]
The Economists ledarskribent avslutar med dessa tänkvärda ord: “Who was responsible for Mr Nemtsov´s murder is only one part of the question. The other is how his death will be used by the Kremlin.” [Vem som var ansvarig för mordet på Mr Nemtsov är bara en del av frågan. Den andra är hur hans död kommer att utnyttjas av Kreml.]

Tidskriften drar en parallell till mordet på Sergej Kirov (1886-1934), chef för kommunistpartiet i Leningrad, som mördades på sitt kontor 1934 av en man som hette Leonid Nikolajev vilken hade blivit utesluten ur kommunistpartiet samma år.

 
Stalin utnyttjade mordet på Kirov till att genomföra hänsynslösa utrensningar på verkliga eller inbillade fiender. En del historiker, bland dem Robert Conquest i boken Stalin och mordet på Kirov (Prisma 1991), vidhåller att det var Stalin själv som hade beordrat mordet medan andra anser att detta inte kan bevisas.

Oavsett vem som bär det yttersta ansvaret för mordet på Boris Nemtsov på Moskvoretskybron utanför Kreml 27 februari 2015 så bekräftar nidingsdådet bilden av Ryssland som ett delvis laglöst och på sin höjd halvdemokratiskt land som i värsta fall är förutbestämt att regeras av despot efter despot.

 

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/03/04/bar-mordet-kremls-signatur-eller-ar-det-inte-sa-enkelt/feed/ 1
Ingrid Carlqvist och Katrine Winkel Holm hedrade i Köpenhamn http://www.d-intl.com/2015/03/02/ingrid-carlqvist-och-katrine-winkel-holm-hedrade-i-kopenhamn/ http://www.d-intl.com/2015/03/02/ingrid-carlqvist-och-katrine-winkel-holm-hedrade-i-kopenhamn/#comments Mon, 02 Mar 2015 15:48:07 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40577 Vid en ceremoni i Köpenhamn 1 mars blev ordförandena för de danska och svenska tryckfrihetssällskapen, Katrine Winkel Holm och Ingrid Kristina Carlqvist, som också är chefredaktör för Dispatch International, hedrade med Niels Ebbesen-medaljen.

IngridKatrineMedaljen utdelas av föreningen Niels Ebbesens Venner till folk som har gjort sig särskilt förtjänta i kampen för frihet.

Man vet inte mycket om Niels Ebbesen, bortsett från att han sannolikt var ättling till den mäktiga nordjylländska adelssläkten Bild, och att han 1 april 1340 med en liten skara drog in i Randers där han dödade greve Gerhard III av Holstein, i Danmark kallad ”den skallige greven”. Gerhard – eller Gert som han heter på danska – var en av Danmarks panthavare sedan danska kungar pantsatt i stort sett hela landet. Greve Gert var ensam ägare av Jylland och Fyn.

 

Sedan 1332 hade Danmark varit utan kung och flera upprorsförsök hade gjorts mot de främmande härskarna, vilka emellertid hade slagits ned. Men nu tog Niels Ebbesen tag i saken.

Han föll i slaget vid Skanderborg 2 november 1340 tillsammans med två av sina söner (eller bröder) och ett stort antal andra danskar. Den skallige grevens söner lade Niels Ebbesens lik på hjul och stegel, men enligt sägnen hämtade ”Niels Ebbesens Venner” liket och gav det en anständig begravning.

675 år senare står Niels Ebbesen fortfarande som en symbol för dansk frihetslängtan och kamp mot främmande herradömen.

Efter medaljutdelningen höll redaktör Lars Hedegaard följande tal:

 

Utrunna är de gamla dagarna

som floder i det stora hav,

och där sig vilar nu de svaga,

där fann den starka ock sin grav;

men lovad vare Himlens Gud!

de ädlas ätt dör aldrig ut

 

Mens graven kastas, vaggan gungas,

och livet raderar dödens spår

så alltid sig föryngrar

var ädel släkt i syd och nord,

och minnet, som Guds barmhärtighet,

fortplantar sig i tusen led.

 

Så låt oss då vår blick så fästa

vad ädla kallat livets lust!

Ja, låt oss tävla med de bästa

och våga käckt med döden en dust!

Att bjuda den och graven trots

kan med Guds hjälp då lyckas oss

 

N.F.S. Grundtvig, 1833

 

1340 fanns det inget Danmark. Idiotiska kungar hade druckit upp alla pengarna och skuldsatt landet för att kunna föra utsiktslösa krig. Skåne tillhörde den svenske kungen och resten av landet var ockuperat av tyska panthavare.

Detta år skickade greve Gert av Holstein – i Danmark känd som ”den skallige greven” – 11 000 ryttare upp genom Jylland för att kräva in sina skatter av den hårt prövade befolkning som hade förråtts av sina ledare.

Men det fanns en man som sa att nu fick det vara nog. Han hette Niels Ebbesen. Vi vet nästan inget om honom, bortsett från att Niels med sina handgångna män 1 april 1340 drog in i Randers och dödade den skallige greven.

Man har gissat om hans motiv, men som det står skrivet: Det är på frukterna vi ska känna dem. Och vi känner Niels Ebbesens frukter. Han och hans två söner föll i slaget vid Skanderborg 1340 tillsammans med 2 000 andra danskar, när de försökte driva ut tyskarna.

 

Niels visade att det fanns motståndsvilja i Danmark. Precis som danskarna gjorde i de slesvigska krigen och under den tyska ockupationen.

Niels Ebbesen banade väg för det uppror som fick främlingarna att inse att det inte var så lätt att kuva oss. Upproret var själva förutsättningen för att kung Valdemar Atterdag med överlägsen strategi kunde återskapa Danmark, inklusive den gamla landsdelen Skåne.

Nu har jag aldrig mött Niels Ebbesen, men jag föreställer mig att han under sin storhetstid var en brysk herre, som talade ur skägget. Och om han i dag skulle mönstra medlemmarna av de ädlas ätt skulle han nog konstatera att det har blivit lite tunnsått i de manliga leden. Jag ska inte spekulera i hur han skulle ha karaktäriserat det gäng mesar som i dag utger sig för att vara män. Däremot skulle han säkert ha glatt sig åt de många kvinnor som nu träder fram för att försvara friheten och kommer att få sitt välförtjänta eftermäle i historieböckerna.

 

Två av dem hedrar oss i dag med sin närvaro: Katrine Winkel Holm och Ingrid Kristina Carlqvist.

Jag har haft glädjen att samarbeta nära dem båda. De har just de kvaliteter som en frihetskämpe ska ha: Begåvning utöver det vanliga, en enorm kunskap, förmåga att formulera sig i tal och skrift som få kan matcha – och först och främst mod som en lejoninna.

Jag vet att de aldrig kommer att svika.

 

Katrine och Ingrid kommer från framträdande familjer. Katrine från en kristen och nationalkonservativ släkt. Ingrid från en illuster socialdemokratisk.

De har, skulle man kunna säga, närmat sig kampen från olika sidor.

Men vad spelar det för roll om man kallar sig höger eller vänster – om man är kristen, ateist, jude, buddhist eller agnostiker?

Det som räknas i den frihetskamp, som vi kan anta kommer att pågå under decennier, är hängivenheten och kärleken till fosterlandet.

Den hängivenhet som besjälade de danskar som vågade stå upp mot den skallige greven och hans här av förtryckare.

Att vi har Ingrid och Katrine ibland oss skänker mod åt oss alla.

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/03/02/ingrid-carlqvist-och-katrine-winkel-holm-hedrade-i-kopenhamn/feed/ 6
Journalisterna har blivit mediala rövargäng http://www.d-intl.com/2015/02/27/journalisterna-har-blivit-mediala-rovargang/ http://www.d-intl.com/2015/02/27/journalisterna-har-blivit-mediala-rovargang/#comments Fri, 27 Feb 2015 20:11:42 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40572 Media som granskare, domare och bödlar: exemplen Researchgruppen och Länstidningen

Tommy Blomqvist i verksamhet på Gåtatan i Södertälje under senaste valkampanjen. Foto: Tommy Hansson

Tommy Blomqvist i verksamhet på Gåtatan i Södertälje under senaste valkampanjen. Foto: Tommy Hansson

Ordet ”tidningar” härrör etymologiskt från det ålderdomliga ”tidender”, som betyder underrättelser eller nyheter. Det var dock mycket länge sedan svenska tidningar och medier i stort sysslade enbart med sådant. På senare tid i dessa yttersta av dagar har medierna fått för sig att de inte bara ska fungera som nyhetsförmedlare och granskare utan även påta sig rollerna som domare och bödlar.
Numera anlitar såväl Expressen som Aftonbladet den så kallade Researchgruppen i syfte att klämma åt personer med obekväma åsikter i allmänhet och sverigedemokratiska sådana i synnerhet. Gruppen kallades tidigare AFA Dokumentation och fungerade som namnet anvisar som extremvänsterns hemliga underrättelsetjänst, ett svenskt Stasi i miniatyr.
Drivande kraft i Researchgruppen är Martin Fredriksson, som är dömd för minst två fall av misshandel och suttit häktad som misstänkt för mordbrand mot en McDonalds-restaurang. Fredriksson har även enrollerats i Robert Aschbergs projekt Piscatus AB. En annan beryktad ”researchare” är Mathias Wåg, en av den vänsterextrema våldsgrupperingen AFAs grundare.

Det är detta mediala rövargäng som tillsammans med Expressen 2014 belönades med Föreningen grävande journalisters stora pris Guldspaden för ”grävet” ”Avpixlat avpixlade”, vilket åstadkoms genom avancerade dataintrång av kommentarer på de politiskt inkorrekta sajterna Avpixlat, Nya Tider och Exponerat. Därigenom kunde den verkliga identiteten bakom ett stort antal anonyma kommentatorer avslöjas. Många av dessa uppsöktes därefter bryskt i hemmen och konfronterades av gapiga reportrar med vad de skrivit.
Inte alla ställde upp i hyllningskören till Expressen. Anna Troberg, ledare för Piratpartiet 2011-2014, skrev till exempel följande i en debattartikel på SVT Opinion 11 september 2014: Researchgruppen är nämligen ett glorifierat medborgargarde som konsekvent låter ändamålen helga medlen.
Researchgruppens och Aschberg-gängets delvis kriminella metoder har lett till ett okänt antal personliga tragedier för utpekade ”rasister”, som i många fall egentligen inte alls varit verkliga rasister utan snarare i affekt – när de trott sig skyddade av anonymiteten på nätet – uttryckt sitt eftertryckliga missnöje med pågående massinvandring och islamisering.
I åtminstone ett fall har en utpekad person begått självmord. När Mathias Philipson, en tidigare ordförande för Sverigedemokraterna i Båstad, hängdes ut av Expressen 2013 ledde det till att han drabbades av psykisk ohälsa. När han sedan råkade ut för personliga problem i samband med sin affärsmässiga verksamhet – han drev en så kallad aktivitetsgård vars existens hotades genom ett planerat asylboende i regi av Bert Karlsson nära Philipsons tomtmark – orkade han inte längre utan sköt sig.
Den invandringskritiske skribenten och författaren Gunnar Sandelin skriver följande om fallet på sin blogg efter att ha talat med en vän till Philipson:

 

Det krävs dock inte spektakulära exempel av typ Researchgruppen och Aschbergs ljusskygga verksamhet för att påvisa svenska mediers oroande utveckling från den ursprungliga funktionen som nyhetsförmedlare. Ett sådant exempel involverade mig själv och kommer från centertidningen Länstidningen i Södertälje, som under senare år tycka ha fått en ökad faiblesse för att agera såväl granskare som domstol och bödel.
Föga överraskande är det Sverigedemokraterna som härvidlag hamnat i LTs sökarljus. Den 9 juli valåret 2014 inledde tidningen, i samarbete med stiftelsen Expo, en artikelserie om den så kallade rasismen med en text rubricerad ”Här börjar rasisternas resa till riksdagen”. Redan här stängs alltså dörren till alla journalistiska krav på saklighet och opartiskhet genom att det fastslås att SD är ”rasistiskt”.
Längst ner på uppslaget i papperstidningen återfanns en tidsaxel som buntar ihop ”Lasermannen” John Ausonius och polismördaren Jackie Arklöv med denna artikels författare, som då var gruppledare för SD i Södertälje kommunfullmäktige. Jag påpekade i ett publicerat svar till LT att detta inte var seriös journalistik utan ”ren och oförfalskad demagogi”. Tidningens nyhetschef och ställföreträdande ansvarige utgivare Monika Nilsson Lysell visar inte tillstymmelse till att be om ursäkt för detta lika häpnadsväckande som osmakliga övertramp, men erkänner däremot att jag har rätt när jag skriver att LT ägnar sig åt ”kampanjjournalistik”: ”Uppenbart är det så: LT har tydligt tagit ställning för ett samhälle utan rasism och fördomar”.

Därefter följde ytterligare tre artiklar om vad Länstidningen menade var ”rasism”, en satsning som man tvivelsutan hoppades skulle leda till valfiasko för SD i Södertälje i det kommande valet. Det blev inte riktigt så. SD noterades tvärtom för 13,3 procent, nästan dubblade sina mandat i fullmäktige och noterade den största valframgången för någon SD-avdelning i Stockholms län.
Första artikeln i LT:s rasismserie här. Mitt svar här

 

Det skulle inte dröja särskilt länge innan lokaltidningen i Södertälje drog igång en uppseendeväckande kampanj, denna gång med syftet att knäcka min efterträdare som partiets gruppledare, Tommy Blomqvist och dennes sambo Ingrid Hult, ledamot i såväl Södertälje kommunfullmäktige som landstingsfullmäktige i Stockholms län.
Startskottet för denna rasande serie personangrepp avlossades 26 november med en förstasida med rubrikerna ”Stadens SD-toppar bosatta i Nykvarn” respektive ”LT:s granskning visar att Blomqvist och Hult bryter mot lagen”. Bakgrunden till dessa påståenden var att paret Blomqvist-Hult var skrivet i Södertälje men tillbringade en del av sin tid i ett av Hult ägt hus i den angränsande kommunen Nykvarn.
I sin bevisföring, omfattande sammanlagt sex helsidor inklusive två salvelsefulla ledartexter, uppbådade tidningen diverse utsagor från grannar och andra som menade sig veta var paret egentligen bodde. Som påbröd redovisade LT Blomqvists reseräkningar till kommunen, som påstods tala för ett fast boende i Nykvarn. 

 

Länstidningens politiske redaktör Tomas Karlsson slog i en ledarartikel 26 november 2014 med bombastisk tvärsäkerhet fast att ”Blomqvist måste avgå omedelbart”. Man skulle kunna tycka att Karlsson borde ha reflekterat över det faktum, att en persons skrivningsort ytterst bestäms av Skatteverket och inte av ortens lokalavisa.
Eller som jag påpekade i en replik till Karlsson den 1 december: ”Självfallet har LT rätt att granska Sverigedemokraternas, liksom alla andra partiers, representanter, och om det med hundraprocentig säkerhet skulle visa sig att Hult och Blomqvist inte skulle bo där de är skrivna instämmer undertecknad i att de inte har något annat val än att avgå. Vi är emellertid inte där ännu och det är definitivt inte LT som har domsrätt i ärendet. Tidningen ägnar sig enligt min mening åt en upprörande personhets på eller över gränsen till det anständiga.”
   Karlssons ledare här Mitt svar

 

Härefter gick ett par månader. Under tiden fann det hårt ansatta paret för gott att flytta till en annan adress i Södertälje. Så kom till slut besked från såväl från Skatteverket som Södertälje kommun. Ingendera av dessa instanser hade funnit anledning att närmare granska Tommy Blomqvists och Ingrid Hults skrivningsort. Länstidningens uppgifter hade således inte bevisat någonting.
Ett praktfullare västgötaklimax för den tidning som med darrande moralpatos menade sig ha rätt döma Blomqvist-Hult till avsättning från alla kommunala förtroendeposter – och dessa var åtskilliga – kunde knappast tänkas.
Redaktören Karlsson hävdade visserligen istadigt, men utan tvekan något ansträngt, i en ledare 21 februari 2015 alltjämt att ”SD-topparna måste granskas”, men få av läsarna torde ha brytt sig. Att LT kunde ha haft fel var givetvis uteslutet enligt Karlssons världsbild.

 

Ett massmedium som fått blodsmak i munnen släpper inte taget om offret. Det mals på i all evinnerlighet tills bytet är nedlagt. Det vill säga avgår från aktuell post eller befattning eller tvingas bort av andra. En extra piff på det hela blir det givetvis om offret tar sitt eget liv som i det tragiska exemplet med SD Båstads förre ordförande Mathias Philipson.
Så blev det dock inte med Tommy Blomqvist och Ingrid Hult i SD Södertälje. De stod på sig, vägrade avgå, hävdade helt enkelt att de hade rätt – och fick till slut rätt. Medan den blodtörstiga lokaltidningen hade fel. Det är dock i undantagsfall mediehetsen får ett så lyckosamt slut. I sanningens namn ska också framhållas att Länstidningen i sina drev mot Sverigedemokraterna – ingen kan ju på allvar tro att representanter för andra partier skulle utsättas för motsvarande hets – inte i likhet med Expressen anlitade dömda AFA-brottslingar i sin oförblommerade kampanjjournalistik.
Svenska massmediers ohöljda politiska partiskhet kan dateras tillbaka till slutet på 1960-talet och den då allt påstridigare 68-vänsterns spridning i landets tidningar och etermedier, med Vietnamkriget som murbräcka. Egentligen har ingenting ändrats sedan dess. Det är alltjämt extremvänsterns attityder och beslutsamhet att hjärntvätta folket med vad man i sin inskränkthet inbillar sig är rätt och riktigt som dominerar etablissemangsmedia, oavsett om dessa sedan kallar sig liberala, socialistiska eller något annat.
En skillnad finns det dock. Det är att det i dag på grund av internets utveckling existerar, till skillnad från vad som var fallet på Vietnam-vänsterns tid, ett antal alternativa medier som utan fruktan belyser just de områden och frågeställningar som de etablerade medierna inte vill att medborgarna ska rota i.
Och det är naturligtvis just därför som etablissemanget lägger ner så mycket krut på att oskadliggöra dessa.

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/27/journalisterna-har-blivit-mediala-rovargang/feed/ 2
Vi måste prata om islam! http://www.d-intl.com/2015/02/26/vi-maste-prata-om-islam/ http://www.d-intl.com/2015/02/26/vi-maste-prata-om-islam/#comments Thu, 26 Feb 2015 20:25:25 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40560 Det är märkligt att det alltid ska pratas om något annat när islam kommer på tal. Jag tror att alla vi som börjar ifrågasätta och kritisera islam känner igen de vanligaste motargumenten.

 

Här är några:

 

★”Det finns kristna mördare.” Intelligent argument, eller hur? Men vad har det med islam att göra? Inte ett dugg.

 

★”Kristendomen och judendomen.” Vi talar inte om det, vi talar om ISLAM.

 

★”I Bibeln står det hemska saker!” Intelligent argument, eller hur? Men vad har det med islam att göra? Inte ett dugg.

 

★”Korsriddarna! Korsriddarna var i Mellanöstern!”

Intelligent argument, eller hur? Det var nästan 1000 år sedan. Men vad har det med islams härjningar nu år 2015 att göra? Inte ett dugg.

 

★”Breivik!” Ja? En norsk galning. Men vad har det med islam att göra? Inte ett dugg.

 

★ ”De är extremister.” Jo tack, det ser vi. Men de följer KORANEN! Och Koranen är islams fundament.

 

★”Sharia är inte islam.” Fel. Sharia är islam. Sharia är islams rättssystem och lag. Utan islam, ingen sharia.

 

★”Islam är en religion.” Delvis rätt. Men en religion som tar med sig ett helt eget rättssystem och en helt egen lag, och som vill ersätta vår lag med den? Det verkar vara mycket mer än en religion.

 

★ ”Terroristdåden är inte islam.” Helt fel! Koranen anbefaller de terroriståd vi sett utföras i Mellanöstern, Afrika, USA, Australien och Europa.

 

Jag citerade på internet en mycket kunnig före detta muslimsk kvinna, Wafa Sultan. Denna modiga kvinna, psykiater och författare, har i skydd av Västvärlden blivit en välkänd kritiker av det muslimska samhället och islam. Wafa har sagt:

”Jag har bestämt mig för att bekämpa islam. Hör nu vad jag säger: ATT BEKÄMPA ISLAM! Inte politisk islam, inte militant islam, inte radikal islam, inte wabahitisk islam – utan själva islam. Islam har aldrig missförståtts, islam är själva problemet.”

Det här talet hon håller är ett av de mest gripande tal jag hört, ”Kvinnor under Islam”. Lyssna på henne.

 

 

(Tryck cc på videoklippet så får du svensk översättning).

 

Wafa Sultan har rätt, islam är själva problemet. Det är inte enskilda individer eller organisationer som är problemet. Den extremism och fundamentalism som islam och dess nyttiga idioter försöker få oss att tro det handlar om, är islam.

En mulla i Norge, mulla Krekar eller Najmuddin Faraj Ahmad som han heter, utpekas som extrem för att han anser att de som ritar av profeten Muhammed ska dödas. Han uttrycker det som står i Koranen, han är inte extrem. Om en person som tror på Koranens ord är extrem, frågar jag: hur många extremister finns det då inom islam?

 

När citatet från Wafa Sultan skrevs på internet kom ett mejl från en flicka. Hon är, som islams försvarare ofta är, en drama queen och helt okunnig i ämnet islam. Hon skrev:

 

”Vad menar du med att du ska bekämpa islam? Hur hade du tänkt bekämpa en religion? Tycker du alla muslimer ska utrotas? Jag är muslim och jag kan inget annat än att skratta åt dig, som tror att religionen islam är problemet.”

 

Där kom ”religionsargumentet” och ”muslimargumentet”? Vi talar om en sektliknande ideologi/samhällskultur/politik, inte om religion eller muslimer. Svaret till flickan är enkelt: Jag bekämpar islam genom att sprida kunskap om islam, bland annat kunskapen att islam inte enbart är en religion; islam är även ideologi, samhällskultur och politik. Den dagen islam reviderar det fundament all islam vilar på (Koranen) behöver vi inte bekämpa islam.

Vi ska alla veta att Koranen (och dess tillägg) är 1 400 år gamla, de är likadana som för 1 400 år sedan och islam predikar och följer dem fortfarande.

Den dagen stening av kvinnor, mord på homosexuella, ovilja (eller haram, förbud) mot Västvärldens naturvetenskapliga kunskap, sharia, pedofili, sexslavar, månggifte och tillåtelse att slå sina fruar tas bort, behöver vi inte bekämpa islam. Allt detta är nämligen islam.

 

Den islamistiska terroristorganisationen ”Boko Harams” namn betyder för övrigt just ”kunskap är förbjudet”. De menar vår naturvetenskapliga kunskap, inte Koranens ord vilka de gärna sprider.

Boko Haram är islam. al-Qaida är islam. Hamas är islam. al-Shabab är islam. IS är islam.

Den man som Uppdrag granskning talade med representerar islam. De följer alla Koranen. Är de extrema för att de följer Koranen? Återigen – om det är måttet på extremism, hur många är i sådana fall extrema?

 

Ytterligare exempel på hur islam sakta äter sig in i vår samhällskultur, är att fängelseimamer ska motverka radikalisering av muslimska fångar i svenska fängelser. Men det är islam och imamerna som radikaliserar de blivande terroristerna. Nu ska de alltså in i våra fängelser och predika islam!

Vilka har kläckt denna idé tro?

Islam och imamerna.

Exakt den taktiken använder en imam i Landskrona.

Ett stort gäng stökiga unga män i mångkulturella stadsdelen Koppargården hotade en polisman. Han fick ingen hjälp från sina chefer, de vågade inte ”reta upp” dem som bor i området.

Imamen gick ut med att han och imamer från andra länder skulle lära grabbarna hur man uppför sig. Vad imamen menade var ”lära sig hur man uppför sig enligt islam”. Något annat får de inte lära ut enligt Koranen. Boko haram. Förbjuden kunskap.

 

 

Hur lyckas de få våra politiker och medier att tro på islam?

Genom mångårig övertalning och ”utbildning”, inte minst i studiecirklar. Det är en medveten strategi som till och med har ett namn, da’wah.

Islam har indoktrinerat våra makthavare under lång tid, sannolikt redan från Palmes tid (han var ju vän med islamistiska terroristledare).

När en moské i Eskilstuna sattes i brand av moskébesökarna själva, startades islams och vänsterns propagandamaskiner: ”Ni hatar islam, älska islam i stället.” Kärleksbombardemanget var stort.

Men när svenska kyrkor vandaliseras vet inte svenska folket ens om det, och inte en enda vänsteraktivist kastar ett hjärta på kyrkan. Vi måste rätta till denna obalans genom att sakligt och ofta informera folket om de faktiska förhållandena.

 

Vi måste informera sakligt och kunnigt om islam. Vi måste lära folk vad islam är och hur det fungerar. Islam förför oss sakta med ljuva ord och smekningar, men när vi väl låtit islam flytta in börjar terrorn: inlåsning, våldtäkt och misshandel. Och det finns inga jourhus som tar hand om oss då.

 

Kom ihåg att sharia är islams lag. Behöver vi en ny lag i Sverige?

 

Vad är då islam egentligen? Det är en 1 400 år gammal marknadsföring, skapad av en man, Muhammed, som utgav sig för att vara profet. Om något han låtit skriva ner inte passade honom efter en tid, lät han skriva in en ny regel (eller vers, ”sura” som de kallas) i Koranen. Muhammed var ju profet och förkunnade ”Guds ord”, och dem gick det ju inte att säga emot.

Muhammed gillade unga vackra flickor, och såg till att ta de vackraste själv (i en del fall efter att ha mördat flickans familj). Om det inte passade någon fick Muhammed en ”uppenbarelse” och hittade på en ny sura som upphävde de förra och som var till hans fördel. De olika surorna är inlagda efter längd, inte i kronologisk ordning, därför är Koranen rörig och svårläst för en lekman, även för muslimer. Koranen har därför en manual för hur den ska läsas. Det centrala är dock att allt (och jag menar allt) vi ser exempelvis IS göra nu, är vad Muhammed gjorde för 1 400 år sedan. Det finns nedtecknat i Koranen.

Men enligt medierna och de olika muslimska förbunden verkar det som att det bara är islam när det står nio muslimer vid en synagoga i Stockholm och håller varandra i hand. När människor mördas av islamister är det inte islam. Det är väl märkligt?

 

 

Ett exempel på hur islam marknadsförs som fredlig är detta:

Somar Al Naher skrev i en debattartikel i Aftonbladet:

 

”Mona Sahlin har en poäng om IS.

Jag kan förstå den kritiken.

I Sverige blandas ständigt islamism, muslimer och terror­rörelser ihop.

Sanningen är att den absoluta majoriteten av muslimer varken är terrorister eller anhängare av reaktionära tolkningar av Koranen. ” Sanningen är att det inte finns några reaktionära tolkningar av Koranen, den är färdigtolkad av Allah och profeten Muhammed. Koranens ord är lag inom islam. All islam i hela världen har ett enda fundament: Koranen. De som läser, följer och tror på dess ord är således extremister enligt Somar Al Naher. När Somar skriver om IS, gör hon det för att vi ska tro IS är en avart inom islam. Inget kan vara mer felaktigt, IS följer helt enkelt Koranen.

 

Islam är en ideologi som skapades ur en mans makthunger och lidelse. Han förstod hur han skulle betvinga folket – med en bra story kombinerat med våld. Islam är numera en 1 400 år gammal och tålmodig marknadsföringskampanj. Vi måste sätta igång att lära oss mer om islam.

Vi måste prata om islam. Börja i dag, i morgon kan det vara för sent.

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/26/vi-maste-prata-om-islam/feed/ 19
Aftonbladets Fredrik Virtanen – ett äkta gubbslem http://www.d-intl.com/2015/02/24/aftonbladets-fredrik-virtanen-ett-akta-gubbslem/ http://www.d-intl.com/2015/02/24/aftonbladets-fredrik-virtanen-ett-akta-gubbslem/#comments Tue, 24 Feb 2015 19:24:25 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40554 Jag har aldrig insett hur skev min bild av min manlighet varit. Tack vare Fredrik Virtanens upplysande, hederliga och ärliga krönika i Aftonbladet om sexistiska Disney, har jag skådat ljuset: Vilken dåre jag varit som trott att kvinnor är starka och tuffa, enligt Virtanen är de inget annat än offer för – tecknad film.

Jag har nu börjat förstå varför jag känner en sådan stark önskan att ge bort halva mitt kungarike och en häst. Självklart är det på grund av tecknad film. Saker börjar falla på plats. Alla tankar jag haft om att rädda unga långhåriga prinsessor ur torn – tecknad film.  Som vit CIS-man är jag så svag att jag faller för uttrycken i de tecknade filmerna. Tänk att jag inte fattat detta tidigare? Så många svar poppar nu upp inom mig: Varför jag envisas med att rädda prinsessor i rosa fluffiga klänningar, varför djur pratar med mig, varför jag alltid önskat en stor kraftig haka med ett litet hål i. Svaren på allt är tecknad film. Tack Virtanen, din text har fått mig att påbörja mitt sökande efter ett nytt liv, helt utan normer, värderingar och kultur.

 

Skämt åsido ser jag Fredrik Virtanen som ett riktigt gubbslem, så som han förminskar kvinnor och barn. Som om de vore lallande idioter utan sans och förstånd. Jag vill påstå att feminism överhuvudtaget förminskar och fördummar kvinnan. Man menar å ena sidan att kvinnan minsann är en varelse som ska klara allt som mannen gör, om man bara ändrar lite på saker. Som vissa tunga lyft. Men samtidigt hävdar man att kvinnan är en aningslös idiot som påverkas av allt som skrivs och sägs i modetidningar och tecknad film.

Är kvinnan intellektuellt svag? Absolut inte, men feminister är. De lever i något slags drömtillstånd. De är som nazisterna och kommunisterna – när verkligheten inte passar teorierna ändrar man helt enkelt på verkligheten.

Att ens lyckas hitta något sexuellt i en Disneyfilm säger mer om Virtanen än om oss andra. Allvarligt talat, vems bultande blå reagerar över att se Ariels behå i Den lilla sjöjungfrun? De som upprörs över smala midjor i tecknade filmer borde faktiskt sätta sig ner och prata med en vuxen. Tecknad film är fiktion, det är inte på riktigt. Denna absurda idé att tecknad film skulle påverka barn och förstöra deras hjärnor, tror ni ens själva på detta?

Om nu tecknad film skulle påverka så otroligt mycket, varför är det ingen från min generation som slitit ansiktet av någon och sagt: Här är skurken! Nästan alla avsnitt av Scooby-Doo hade ju en sådan episod. Jag och många andra växte upp med Tom och Jerry, som oupphörligen slog skiten ur varandra. Det gjorde inte vi som tittade på filmerna. Ingen av oss har heller målat svart färg på en bergsvägg för att förvandla den till en tunnel …

 

Virtanens förenklade och pinsamt löjliga förklaringar är ett hån mot allt som en tänkande rationell vuxen borde vara.

Jag tror det är så här: Virtanen och hans likar är helt enkelt totalt misslyckade vuxna, som nu försöker hitta förklaringar till varför deras ungar är totalt misslyckade barn. Det de inte ser är att deras barn är resultat av den trend som råder bland ”eliten på Södermalm”: Inga normer, inga könsroller, inga regler. En sådan uppfostran skapar helt enkelt skitungar.

Nu sitter de där som ”vuxna” och ska försöka besvara sina barns frågor om livet, verkligheten och allting. Då blir det jobbigt – och mycket frestande att skylla på någon annan. Som Disney. För eget ansvar pallar de inte, det är ju vuxet, korrekt och innebär att man måste följa en norm.

 

Nej du, Virtanen, att du går igång på tecknad film säger allt om din avsaknad av verklighetsuppfattning. Du kanske skulle besöka verkligheten någon gång, den utanför Södermalm. Du skulle snabbt bli varse att världen är full av olika sorters människor. Långa, korta, tjocka, smala. Inga av dem går omkring i förvirrande töcken och letar efter det perfekta kroppsidealet som du påstår att Disney sprider.

Väx upp Virtanen och du, sluta mobba alla som inte tänker i dina barnsliga tankegångar. Det är så förbannat omoget.

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/24/aftonbladets-fredrik-virtanen-ett-akta-gubbslem/feed/ 6
Miljöproblemen finns, men miljömupparna kan inte fixa dem http://www.d-intl.com/2015/02/23/miljoproblemen-finns-men-miljomupparna-kan-inte-fixa-dem/ http://www.d-intl.com/2015/02/23/miljoproblemen-finns-men-miljomupparna-kan-inte-fixa-dem/#comments Mon, 23 Feb 2015 16:11:05 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40552 Det är beklagligt att miljöproblemen är så stora i dag. En annan sak som är beklaglig är att det inte finns några pengar. Förre statsministern Reinfeldt sa att det knappt finns ekonomi till nya reformer.

Miljöproblemen är stora och pengarna är slut. Men det beror på en för stor asyl- och anhöriginvandring. En reducerad invandring, på Finlands nivå, skulle ge oss pengar för viktiga reformer inom miljö, förnybar energi och andra områden.

Den Kalle Anka-regeringen som i dag styr tycks vara mer intresserad att satsa på mångkulturella experiment, genusteori och sådant trams. Därför tycker jag att man ska ta pengar från dessa satsningar och i stället ge finansiellt stöd till organisationer som använder sig av förnybara energikällor. Och satsa mer på utvidgning av sol- och vindkraft i stället för att skriva om historieböckerna som pajasministern Fridolin vill. Miljöproblem är ett seriöst problem, men Miljöpartiet är i dag lika miljövänligt som kristdemokraterna är kristet (det vill säga inte mycket). Vi måste ta hand om de miljöproblem som finns. Men miljömupparna i regeringens sätt att ta hand om dem är inte rätt …

’’Arg E:tuna’’   

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/23/miljoproblemen-finns-men-miljomupparna-kan-inte-fixa-dem/feed/ 8
Terrorn slår till mot Köpenhamn http://www.d-intl.com/2015/02/23/terrorn-slar-till-mot-kopenhamn/ http://www.d-intl.com/2015/02/23/terrorn-slar-till-mot-kopenhamn/#comments Mon, 23 Feb 2015 12:23:39 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40547 Den första frågan den danska statsministern fick från en av journalisterna var: Hur tror du detta kommer att påverka muslimer i Danmark?” Ingen av journalisterna frågade: ”Vad ska du göra för att skydda oss mot islamistiskt barbari?”

Imam Hajj Saeed från Al-Faruq moskén i Köpenhamn förkastade dagen före terrorattacken varje tanke på interreligiös dialog, och noterade att profeten Muhammed förde krig mot sina judiska grannar hellre än att föra dialog med dem.

Dagen efter terrorn sa en talesperson för det stora, liberala oppositionspartiet i dansk teve: ”Vi har att göra med en liten grupp som missbrukar Koranen.” Med andra ord står vi ännu en gång inför en eller flera muslimer som fullständigt har missförstått sin egen religion. Och givetvis är budskapet att danskarna inte har något att frukta från det snabbt växande antalet muslimer och islams utbredning.

Det verkar dock som om Omar el-Hussein inte har missbrukat någonting, utan helt enkelt följt Allah och hans profet.

”Det är livsviktigt att vi som muslimer inte tar avstånd [från el-Husseins gärningar], utan tvärtom sätter sakerna i sitt rätta sammanhang. Det är de danska politikerna och medierna som borde ta avstånd från den politik som har skapat de omständigheter som leder till hat, hot, våldsamma överfall och som en yttersta konsekvens mord, oavsett vilka offren är. Vi som muslimskt samfund får under inga omständigheter duka under för pressen och acceptera premissen att det är islam som sitter på de anklagades bänk.” Ur ett pressmeddelande från Junes Kock, talesperson för Hizb ut-Tahrir, Skandinavien.

Med all sannolikhet kommer politikerna och medierna fortsätta förklara för danskarna att de intet har att frukta från islam.

Det tog inte många timmar efter helgens två dödliga attacker i den danska huvudstaden förrän den sedvanliga falangen av islamapologeter skred till verket.

Strax efter klockan 15 i lördags, när den 22-årige Omar Abdel Hamid el-Hussein hade skjutit mot och dödat en av gästerna på yttrandefrihetsarrangemanget på kulturhuset Krudttønden [Kruttunnan] i stadsdelen Østerbro, dök statsminister Helle Thorning-Schmidt upp på scenen för att uttrycka sin sympati med offrets familj och de polismän som skadats under skottlossningen. Hon betonade också vikten av nationell sammanhållning i denna skräckens tid.

Med på mötet som anfölls var Lars Vilks – känd för sina teckningar av Muhammed som rondellhund, och sannolikt målet för attacken – och den franske ambassadören.

Den första fråga Thorning-Schmidt fick från en av journalisterna var: ”Hur tror du detta kommer att påverka muslimer i Danmark?” Ingen av journalisterna frågade: ”Vad ska du göra för att skydda oss mot islamiskt barbari?” Eller: ”Hur kan du tillåta den nuvarande massinvandringen av muslimer när vi uppenbarligen inte har kunnat integrera dem som redan är här?”

Men detta är frågor som nu ställs av ett ökande antal vanliga danskar, till exempel i sociala medier; men hittills har ingen politiker av betydelse erkänt kopplingarna mellan terror, invandring, uppbyggandet av muslimska parallellsamhällen och terror.

Och detta trots att el-Hussein hördes skrika på arabiska när han tömde sitt automatvapen mot den glasdörr som ledde in till Krudttønden, efter att han skjutit ihjäl den 55-årige filmregissören Finn Nørgaard som stod utanför.

El-Hussein lyckades fly och flera timmar senare – strax före klockan 1 natten till söndagen – dök han upp utanför synagogan på Krystalgade i centrala Köpenhamn. Framför synagogan befann sig judiska församlingens frivillige vakt, 37-årige Dan Uzan, och två polismän som skyddade en Bat Mitzvah-fest som hölls i byggnaden bakom synagogan. Han lyckades ta sig nära staketet runt synagogan genom att spela full, dödade Dan Uzan och skadade två poliser vars automatvapen inte fungerade.

Vid det här laget kände polisen till hans identitet och när han några timmar senare öppnade eld mot poliser sköts han ihjäl utanför en byggnad på Svanevej i det muslimdominerade området Nørrebro.

Två möjliga medbrottslingar på 19 och 22 år greps kort därefter och sitter nu häktade i väntan på rättegång.

Islam nämns inte

Efter Omar el-Husseins två mordorgier borde det ha stått fullständigt klart för politikerna att Danmark står inför religiöst motiverad terror och att den, precis som i Paris, riktade sig mot yttrandefrihet och det judiska samfundet.

Ändå tyckte ingen av dem – oavsett om de kom från regeringen eller oppositionen – att det var lämpligt att nämna islam som en motiverande faktor. Tvärtom gjorde de sitt yttersta för att betona behovet av enhet mellan alla religioner. Ledaren för Mosaisk Troessamfund, Dan Rosenberg Asmussen, underströk vikten av att ”muslimer, kristna och judar” står enade i denna tid av motgångar.

Dan Rosenberg Asmussen skulle ha blivit besviken om han hört vad imam Hajj Saeed från Al-Faruq-moskén i Köpenhamn sa till sin församling 13 februari, dagen före terrorattacken: Han förkastade varje tanke på interreligiös dialog och noterade att profeten Muhammed förde krig mot sina judiska grannar heller än att föra dialog med dem.

 

I söndags sa en talesperson för det stora, liberala oppositionspartiet Venstre, Inger Støjberg, i dansk teve: ”Låt mig vara mycket tydlig: Vi har att göra med en liten grupp som missbrukar Koranen.” Med andra ord står vi ännu en gång inför en eller flera muslimer som fullständigt har missförstått sin egen religion. Och givetvis är budskapet att danskarna inte har något att frukta från det snabbt växande antalet muslimer och islams utbredning.

Märkligt nog gjorde Omar el-Hussein inget för att dölja att han agerade i enlighet med islamisk lära. Klockan 15.24 i lördags, nio minuter före attacken mot Krudttønden, skrev han följande kommentar på Facebook: ”Jag följer Abu Bakr troget och ödmjukt i dåliga såväl som i goda tider och kommer inte att vara olydig mot de order jag har fått, om jag inte bevittnar öppen otro.”

Facebook-meddelandet avslöjades av tidningen B.T. som lät översätta det från arabiska till danska.

Tidningen antar att ”Abu Bakr” syftar på Abu Bakr al-Baghdadi, den självutnämnde kalifen för Islamiska Staten.

Lite tidigare, klockan 15.01 samma dag, citerade el-Hussein Koranen (sura 59, vers 2) på sin Facebook: ”Det är Han som förmådde dem av efterföljarna av äldre tiders uppenbarelser som förnekade sanningen [dvs judar och kristna, red], att överge sina hem vid den första mönstringen. Ni tvivlade på att de skulle ge sig av och de trodde att de var väl skyddade mot Allahs makt i sina fästen. Men Allahs hårda slag drabbade dem från ett håll som de inte hade räknat med, och Han injagade [sådan] skräck i deras hjärtan att de raserade sina hem med egna händer – och de troende [rev vad som återstod]. Lär av detta, ni som ser klart!”

Det verkar alltså som om Omar el-Hussein inte har missbrukat någonting, utan helt enkelt följt Allah och hans profet.

En liten grupp?

Hur vet Folketingsledamoten Inger Støjberg och andra politiker som sagt liknande ting, att danskarna står inför en liten grupp?

Faktum är att det visat sig att Omar el-Hussein och hans medbrottslingar har en riktigt stor grupp fans i och omkring det muslimska området Nørrebro i Köpenhamn, vilket syns i den här franska videon  som Gates of Vienna lagt ut med engelska undertexter. Dansk teve har också intervjuat flera unga muslimer som har uttryckt sitt stöd för el-Hussein och öppet deklarerat att folk som vågar kritisera profeten – så som Lars Vilks gjort – måste dödas.

Den radikala muslimska organisationen Hizb ut-Tahrir, som regelbundet samlar över tusen personer till sina demonstrationer i Köpenhamn, vägrar att fördöma helgens terrorattacker.

I ett pressmeddelande, från organisationens skandinaviske talesman Junes Kock, står det:

”Det är livsviktigt att vi som muslimer inte tar avstånd [från el-Husseins gärningar, red], utan tvärtom sätter sakerna i sitt rätta sammanhang. Det är de danska politikerna och medierna som borde ta avstånd från den politik som har skapat de omständigheter som leder till hat, hot, våldsamma överfall och som en yttersta konsekvens mord, oavsett vilka offren är. Vi som muslimskt samfund får under inga omständigheter duka under för pressen och acceptera premissen att det är islam som sitter på de anklagades bänk.”

Det verkar som om Hizb ut-Tahrir kan vara lugna för att islam inte sätts på de anklagades bänk. Med all sannolikhet kommer politikerna och medierna fortsätta förklara för danskarna att de intet har att frukta från islam.

Frågan är – kommer danskarna att fortsätta tro dem?

Artikeln har tidigare publicerats på engelska på Gatestone.
http://www.gatestoneinstitute.org/5239/terror-copenhagen

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/23/terrorn-slar-till-mot-kopenhamn/feed/ 1
Lågt straff för att mordhota politiker http://www.d-intl.com/2015/02/21/lagt-straff-for-att-mordhota-politiker/ http://www.d-intl.com/2015/02/21/lagt-straff-for-att-mordhota-politiker/#comments Sat, 21 Feb 2015 17:23:51 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40542 33-åringen som mordhotade Lundapolitikern Ted Ekeroth (SD) dömdes i veckan för olaga hot, men slapp undan med ynka 40 dagsböter. Han slipper dessutom betala det skadestånd om 5 000 kronor som Ekeroth begärt.

– Att hota politiker borde ge högre straff, säger Ted Ekeroth till Dispatch International.

33-åringen hade kommit till ett valmöte i Lund där Björn Söder (SD) talade. Han kom i sällskap med folk från Vänsterpartiets ungdomsförbund Ung Vänster. I publiken fanns Lundapolitikern Ted Ekeroth, och när Ung Vänster-gänget fick syn på honom blev de extra upphetsade. För Lunds tingsrätt berättade 33-åringen:

– Vi var där för att störa och demonstrera emot dem. Vi skrek typ jävla rasist, jävla fascistsvin.
Efter talet lämnade Ted Ekeroth platsen med poliseskort. Ung Vänster-gänget följde efter och skrek åt politikern, men enligt den nu dömde var syftet inte att hota.
På frågan om varför han skrikit ”jävla rasist, jävla fascistsvin”, skrattade Ung Vänster-mannen.

– Det är ju så man gör mot meningsmotståndare!

Vid ett tillfälle vände sig Ekeroth om och mötte 33-åringens blick. Mannen drog då med fingrarna över sin hals, vilket Ekeroth uppfattade som att han skulle mördas eller skadas. 33-åringen nekade till att ha utfört gesten, men gärningen bekräftades av ett vittne. Lunds tingsrätt skriver:

”En gest framifrån med fingrarna eller handen över halsen i en svepande rörelse kan inte uppfattas på annat sätt än en önskan att döda eller skada. Det finns ingen anledning att ifrågasätta att Ted Ekeroth uppfattat det som ett hot om just detta. Gärningen är att bedöma som ett olaga hot.”
Men därefter skriver tingsrätten att eftersom Ted Ekeroth var på mötet som en vanlig åskådare och inte i egenskap av SD-politiker, och därför stannar straffvärdet för ett sådant hot vid dagsböter. Han dömdes inte ens till villkorlig dom som åklagaren yrkat på.

 

Gällande Ekeroths begäran om skadestånd om 5 000 kronor skriver tingsrätten att det ”framgår att det var hätsk och aggressiv stämning under hela mötet. NN [vittnet, reds anm] har berättat att både [33-åringen] och Ted Ekeroth var aggressiva när de stod vända mot varandra i samband med att [33-åringen] hotade Ted Ekeroth. Vid dessa förhållanden anser tingsrätten att det brottsliga angrepp som Ted Ekeroth utsatts för inte har inneburit en så allvarlig kränkning att det berättigar honom till skadestånd. Hans yrkande i den delen ska därför ogillas.”

– Här resonerar Lunds tingsrätt helt fel, menar jag, säger Ted Ekeroth. Att hota en politiker på grund av dennes politiska åsikter är ofta förenat med ett hårt straff. Så borde det varit även i detta fall, eftersom hotet mot mig berodde på att jag är politiskt engagerad i Sverigedemokraterna. Det var mitt relativa ”kändisskap” som gjorde att han hotade mig, och ingen annan.

– Dessutom menar jag att det är helt irrelevant att jag blev arg och irriterad när en pöbel jagade efter mig och skrek okvädinsord. Det torde vara helt normalt att bli arg för sådana saker, och att detta ens vägs in i domslutet är löjeväckande.

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/21/lagt-straff-for-att-mordhota-politiker/feed/ 2
Det stora hyckleriets tid http://www.d-intl.com/2015/02/20/det-stora-hyckleriets-tid-2/ http://www.d-intl.com/2015/02/20/det-stora-hyckleriets-tid-2/#comments Fri, 20 Feb 2015 17:22:07 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40536 Jag är ganska övertygad om att framtida historiker kommer att döpa vår tidsperiod till Det stora hyckleriets tid. Precis som man så ofta ställt sig frågan hur nazisterna kunde växa sig starka i Tyskland, kommer framtiden att ställa samma fråga om Sverige anno 2015: Hur kunde det gå så fel?

I flera år har vi kunnat läsa om avslitna slöjor, hat mot muslimer, attacker mot moskéer. Antirasister, politiker och opinionsbildare uppmanar till solidaritet och kärlek. Stoppa islamofobin! Man drar paralleller till Nazityskland och få ser vilka stora växlar man dragit på.

De är absolut inget fel i att stå upp mot orättvisor. Det som stör mig är hyckleriet från dessa människor. Samtidigt som allt detta pågår förstörs kyrkor, inte bara i Sverige utan i hela världen. Heliga byggnader och monument sprängs i småbitar. Ni kommer väl alla ihåg Buddhastatyerna som talibanerna sprängde?

IS plundrar och härjar, de förstör alla kulturer de kommer över. Konstskatter, monument, you name it. Om IS kan förstöra något som icke-muslimer håller kärt, kommer de att göra det.

Om detta har den etablerade självutnämnda snällhetseliten inte ett smack att säga.

Vad de dock har mycket att säga något om är de luddiga historier om muslimska kvinnor som talar om all den rasism de säger sig vara utsatta för. Expressen har dragit igång kampanjen #hatetmotslöjan på Twitter.

Där berättar unga kvinnor om män som sliter av dem slöjor, spottar efter dem, skriker saker. Det sker på offentliga platser, som oftast är kameraövervakade. Dock verkar få av dessa händelser fastna på film. I tider som dessa då alla har mobiltelefoner, måste jag säga att det är lite märkligt att ingen kunnat fånga ett sådant här överfall. Det är lite  Snömannen över det hela.

 

Jag förnekar inte att sådana här saker sker, men att det skulle vara av den magnituden att det går att jämföra med förföljelsen av judarna under Nazityskland är en stor, fet lögn.  Muslimer, precis som alla andra i Sverige, har rätt till skola, vård och omsorg. De har precis som alla andra rätt att söka sig till universitet och söka vilka jobb de vill.

”Men jag får inget jobb för jag heter Muhammed”, säger de. Må vara så, men jag får inget jobb för att jag heter Roger Sahlström. Poängen är? Människor kommer alltid att vara utsatta för någon annans idioti. I Sverige är det en bedrift att få vara ett offer, att vara en ”utsatt”. Det känns nästan som om människor numera med hjälp av identitetspolitik vill vara i utanförskap – eftersom det gynnar karriären. Ärligt talat, detta är ett hån mot de människor som är utsatta för verkliga orättvisor. Fråga någon som stirrar in i pipan på en Kalasjnikov vad de tycker om din upplevda orättvisa.

 

För ett tag sedan fick jag höra talas om en tolkförmedling som uttryckte sig så här:

tolkförmedling

 

Efter klagomål får tolkarna inte längre bära kors. Ta nu ett djupt andetag. Vilket raseri tror ni att det hade blivit om det hade stått att efter klagomål från våra klienter får ni inte längre bära slöja?

Den självutnämnda eliten hade startat drev på sociala medier, kvällspressen hade inte kunnat hålla band på sig själva utan släppt lös hundarna. Antirasisterna och vänstern hade inte gett sig förrän någon fått sparken. De hade samlats på torg, med ljus och skyltar, för att gå på led med sina meningslösa ramsor.

Nu är det i stället knäpptyst, precis som när kyrkor utsätts för skadegörelse.

 

Här uttalar sig inga ministrar, inga godhetfanatiker sitter på Twitter och drar referenser till Hitler. De rasifierade är plötsligt borta med vindan.

Det är lika tyst som inför en revolverduell i en spagettivästern.

 

Det har varit lite raseri kring Studio Ett i Sveriges Radio och deras märkliga fråga till den judiska ambassadören.

Har judarna själva ett ansvar för den växande antisemitismen som vi ser nu

Men hur tror ni drevet hade sett ut om hon frågat: ”Vilken skuld har muslimer för den växande islamofobin?”

Sveriges samlade krönikörselit hade laddat från höften.

Själv sitter jag mitt i allting, skakar på huvudet och känner sorg med alla de människor som flytt islamism. Som nu igen packar sina väskor, för Sverige är inte längre säkert. Hur kunde det gå så här fel? Vi lever sannerligen i Det stora hyckleriets tid.

 

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/20/det-stora-hyckleriets-tid-2/feed/ 1
Med handväskan som vapen http://www.d-intl.com/2015/02/19/med-handvaskan-som-vapen/ http://www.d-intl.com/2015/02/19/med-handvaskan-som-vapen/#comments Thu, 19 Feb 2015 17:51:56 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40532 Den 13 april 1985 marscherar några personer anslutna till Nordiska rikspartiet på Stortorget i Växjö. En kvinna springer fram och attackerar en av dem, furiöst och dessutom bakifrån, genom att slå honom i bakhuvudet med sin väska.

 

Fotografen Hans Runesson förevigade händelsen och hans foto korades till Årets bild. ”Kvinnan laddade allt vad hon kunde och drämde till. Till höger i bilden ser man den lokala nynazistledaren skrika en varning”, vittnade Hans Runesson.

Anita Bengtsson skriver i Dagens Nyheter 15 februari 2014: ”Bilderna telefotades litet suddiga till centralredaktionen där de ansvariga först reagerade med tveksamhet – var bilden inte för bra för att vara sann? Som förstasidesredaktör minns jag hur vi funderade på om vi genom att publicera bilden riskerade att kvinnan skulle komma att åtalas för misshandel, hon var ju lätt att identifiera.”

DN 1 april 2014:

”Nordiska rikspartiets demonstration i Växjö möttes av motstånd. Det var inte enbart damen med handväskan som visade sitt missnöje med att få nazister på stadens gator. Unga som äldre gav sig handgripligen på de unga männen med sina renrakade huvuden. Några kastade ägg på demonstranterna.”

 

 

Fotografiet med den attackerade damen stod som modell till en 30 centimeter stor staty och ställdes ut på Edsviks konsthall i Sollentuna i samband med utställningen ”Tantfullness” som enligt D, invigdes av Amelia Adamo och Anna-Greta Leijon 16 april 2014.

Statyn, i naturlig storlek (?) skulle resas år 2016 på Stortorget i Växjö under namnet ”Med handväskan som vapen”.

Eva Johansson (C), ordförande i Växjö kommuns kulturnämnd, skrev i Smålandsposten: ”Jag anser att det i den tanken är viktigt att möta oliktänkande med ord och samtal, inte med tillhyggen (…)” och i Kulturnyheterna sa hon 17 februari 2015: ”Vi tycker olika, alla människor, och för det ska man ju inte behöva slå någon i huvudet. Man kan möta varandra med ord och tala om vad man tycker, vad som är rätt och fel i stället. Det tycker jag är betydligt bättre än att använda våld.”

Detta apropå kulturnämndens förslag att inte stödja tillblivelsen av statyn ”Med handväskan som vapen”.

Det är som Eva Johansson säger: ”Vi tycker olika, alla människor”. Följaktligen bemöttes hon och Växjö kommuns kulturnämnd, av en massiv, förhoppningsvis bara verbal attack, utan väskor och andra accidentella beväpningar.

 

Det var bara en väska, framhåller ett antal debattörer. På samma vis kan man hävda, att de som kastar sköra ägg eller fluffiga gräddtårtor, också borde urskuldas. Att det inte är det fysiska angreppet som sådant, som borde hållas utanför politiska diskussioner, utan det är tillhyggets hårdhetsgrad, vid eventuella tvister lättkontrollerbar med en durometer,

 

som borde vara utslagsgivande. På det viset skulle kanske olika gaser som under kortare eller längre tidsperiod slår ut motståndarna, vara det mest oskuldsfulla diskussionsargumentet.

Väskans innehåll diskuteras ej, antagligen på grund av att man förutsätter att en kvinna inte kan ha exempelvis sprängämnen i den. Inte i Europa. Inte i Växjö. I alla fall inte på Stortorget.

 

Inte ens en tom väska är alldeles harmlös om man får den i skallen. Och en väska innehåller alltid något, om inte annat, så några nycklar och några mynt. Och så kan ett möte mellan en väska och ett ansikte sluta ungefär så här:

”En 21-årig kvinna hamnade i luven med en 19-årig man på Platensgatan i Linköping. Det hela slutade med att kvinnan slog handväskan rakt i ansiktet på mannen – som fördes till US med ansiktsskador. Det var vid tretiden på natten mot fredagen som bråket larmades in till polisen. En polispatrull var snabbt på plats och kunde gripa den mycket berusade kvinnan.(…)”, rapporterade corren.se 11 januari 2014.

 

 

 

Det tog cirka 45 år för Sverige att mogna så pass mycket för att på skattefinansierade teatrar spela Valerie Solanas SCUM (det vill säga Society for Cutting Up Men-manifestet), som predikar kvinnans frigörelse genom det manliga könets utplåning.

Det tog 30 år att mogna så pass mycket att händelsen på Stortorget i Växjö 13 april 1985, kunde skapa debatt om huruvida skulpturen ”Handväska som vapen” bör resas och till på köpet för skattebetalarnas pengar. De som kommer hörsamma SCUM-manifestet, kommer kanske så småningom att resa kravet att även den 21-åriga kvinnan som i Linköping drämde sin handväska rakt i ansiktet på en 19-årig man och vållade honom skador som krävde omedelbar läkarvård, också borde hedras med ett statuerande monument.

Om Eva Johansson och hennes medagerande från Växjö kommuns kulturnämnd, satt i Statens kulturförvaltning och Stockholms stads kulturförvaltning, då skulle troligen inte SCUM-manifestet anslagits det begärda ekonomiska stödet, och då, återigen troligen, skulle den infekterade, osunda polarisering som SCUM-manifestet väckt mellan könen, utebli.

Vladimir Oravsky

 

Skribenten är författare till boken ANTI SCUM som utkommer 8 mars 2015.

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/19/med-handvaskan-som-vapen/feed/ 4
IS första offer är muslimer http://www.d-intl.com/2015/02/18/is-forsta-offer-ar-muslimer/ http://www.d-intl.com/2015/02/18/is-forsta-offer-ar-muslimer/#comments Wed, 18 Feb 2015 15:33:45 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40525 Varför har jag i åratal varnat för totalitära rörelser liknande den Islamiska Stat som nu breder ut sig? Det är enkelt. De sprider inget annat än död och kaos omkring sig. Men att deras första offer är muslimer talas det sällan om.

IS är egentligen inget nytt fenomen, det är bara samma sorts galenskap som kommit ur islam de senaste 1 400 åren. Vi har fortfarande våra frihetsrättigheter att använda mot dessa rörelser, men hur länge till?

Flera skribenter har de senaste dagarna på fullaste allvar skrivit att orsaken till dådet i Köpenhamn är vår yttrandefrihet. Aftonbladets Åsa Lindeborg och teologie doktorn i etik (!) Ann Heberlein med flera har skrivit debattartiklar där de pekar ut Lars Vilks och vår yttrandefrihet som själva problemen.

Konsekvensen av det de säger blir att införa hädelselagar och begränsa vår yttrandefrihet. Vi ska anpassa oss efter islamisk lag. Men är skribenterna ens medvetna om det? Jag är tveksam. De utgår från sina känslor, de anser att alla muslimer är offer för den vite mannens koloniala förtryck.

 

Jag kan till nöds förstå Åsa Linderborgs analys om jag sätter mig in i hennes marxistiska klasstänkande. Vad jag dock inte förstår är hennes och många andras tystnad om IS gärningar i Mellanöstern. Här är den annars så goda skrikande vänstern nästan helt tyst.

Precis som politiske redaktören Sakine Madone säger, är det fler muslimer som kränks av IS än av satir. När ska alla de som påstår sig brinna för orättvisor se saker för vad de egentligen är, när ska de sluta hyckla? De som först faller offer för IS och islamism är muslimer. Att vi inte uppmärksammar detta är ett stort svek mot alla dessa människor.

 

Häromdagen halshögg IS 21 kristna kopter i Libyen – knappt en rad har man kunnat läsa om detta i svenska medier. Var femte minut dör en kristen runt om i världen för sin tro, men om detta säger vänstern ingenting. Varför? Deras klassanalys gör att de inte kan analysera det och därför håller de tysta.

Vänstern håller med islamisterna om att muslimer är förtryckta. Så länge det finns judar och kristna i Mellanöstern, kommer islamisterna anse sig förtryckta. Mellanöstern var en gång judiskt och kristet, numera finns ytterst få av dessa grupper kvar. Ett folkmord utan lika pågår mitt framför ögonen på världen – judar och kristna utrotas från platserna där deras religioner uppstod.

Men det är inte bara judar och kristna som slaktas under islamisternas vansinnesstyre. Kurder, alawiter och många andra som antingen är icke-muslimer eller inte tillräckligt bokstavstrogna muslimer. Om detta håller Åsa Linderborg och den övriga vänstern också tyst, eftersom den klassanalys de ser hela världen genom helt har förstört deras moral. Det som med förenar vänstern och islamisterna är deras innerliga hat mot USA, Israel och kapitalism. Precis som kommunismen och nazismen, har islamismen en idé om vilken relation staten och människan ska ha till varandra, där staten mer eller mindre reglerar allt i en människas liv.

 

Alla dessa förklaringsmodeller av typen brist på fritidsgårdar, USA, Israel är rena förenklingar och humbug. Att islamister gör som de gör beror på Muhammed, Koranen, Haditherna, traditionerna och sharian. Detta har pågått i över 1 400 år och kommer med stor sannolikhet att fortsätta.

För att förstå en rörelse som IS och islamism, behöver man bara läsa lite historia. Svårare än så är det inte. Man upptäcker då fort att det de gör, är det ”islam” alltid sysslat med. Söndra och härska. Se detta klipp av dr Bill Warner.

Man behöver bara läsa på om islam, så får man de svar och kunskap man behöver.

 

Det enda som historiskt har fungerat mot det islamiska svärdet är överlägsen militär makt och teknik. Tyvärr är det så. Det är dags att våra ledare och journalister inser detta.  Fritidsgårdar  , telefonlinjer eller en praktik i Örebro kommer inte att stoppa en övertygad islamist.

Man har felanalyserat hela situationen. Det är inte små lallande 8-åringar utan förstånd vi har att göra med. Det är vuxna människor, som tar ”rationella” beslut efter sin övertygelse.

Expo, Mona Sahlin och antirasisterna måste tänka om. De lever kvar i gamla tider, de lever på gamla meriter. När man skulle göra sig av med en rasistisk skinheadkultur, var det ganska enkelt. Det var arga unga män. De saknade jobb, utbildning och var besvikna på samhället.

Lite samtal, ansvar och tro på dem, skickade dem oftast i rätt riktning. Det fungerade hyggligt. Orsaken var att dessa idéer och åtgärder befann sig i den tidens verklighet.

 

Nu tror Expo, Mona Sahlin och många andra att de metoder som Fryshuset i Stockholm använde på skinheadsen ska fungera på religiöst övertygade individer.

Människor som på fullaste allvar ser ”juden” som ett problem. En grupp människor som anser att USA är Den stora satan. Människor som menar att fred på jorden bara kan uppstå när sharia införts över hela jordklott.

Människor som lever efter en bok, en tro, en tradition och en lag.
Skinnskallarna levde för stunden och för gruppen. De var unga, naiva snubbar på glid.

Att tro att det går att applicera samma tänkande på övertygade mördarmaskiner, är ett hån mot alla de människor som stupat under islams svärd.

 

Samtal eller kramar hjälper inte mot IS eller ens för den delen så kallade demokratiska islamister. Så länge vi undviker dessa frågor, kommer muslimer och andra att fortsätta slaktas under IS blodiga svärd. Men det kanske inte stör dem så mycket?

Hur ska vi agera mot detta? Ett är att fortsätta håna, häckla och kritisera.  Flera danska politiska företrädare har välkomnat Vilks att ställa ut i Folketinget. Det är helt rätt väg att gå. Detta avväpnar till slut islamisterna, vi måste stoppa islamister från att sätta agendan.

Vi måste förlita oss på våra frihetsrättigheter, det är mer demokrati vi behöver, inte mindre. Då kanske vi även kan rädda utsatta muslimer, men det kanske inte ni inom vänstern och de antirasistiska rörelsen vill …?

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/18/is-forsta-offer-ar-muslimer/feed/ 10
Jo, det har med Islam att göra! http://www.d-intl.com/2015/02/18/jo-det-har-med-islam-att-gora/ http://www.d-intl.com/2015/02/18/jo-det-har-med-islam-att-gora/#comments Wed, 18 Feb 2015 12:00:05 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40521 Det var en artikel i danska Ekstrabladet som fick mig att ryta fram dessa ord. Jag är arg, min ilska känner faktiskt inga gränser i dag. Terrorn i Danmark kommer från islam. Ingenting annat. Omar Abdel Hamid el-Hussein var kanske galen. Men då får man ställa frågan: Vad gjorde honom galen? Vad gjorde psykopaterna i Paris galna? Vad gjorde psykopaterna i Baltimore, Ford Hood, Madrid, London, New York och så vidare galna? Svaret är islam.

hanserling

Hans Erling Jensen

Den gemensamma nämnaren är klar. Alla dessa mördare hittade de texter som rättfärdigade deras handlingar i islams heliga böcker. De var islamister som utförde jihad, heligt krig, precis som det är föreskrivit i Koranen, Haditherna och i Sira (Muhammeds levnadshistoria).
Femte kolonnen finns här mitt bland oss och den växer för varje dag i antal, styrka och hat.

Till dem som läser artikeln om de intagna i danska fängelser, och ändå fortsätter tro att fler fritidsgårdar är lösningen, säger jag bara: Kom ut ur ditt Törnrosaslott och börja ta itu med verkligheten – den finns här på riktigt, och den är inte bara farlig på låtsas. Förebilden för denna armé av kriminella muslimer är Islamiska Staten, IS. Det är grymhet av högsta potens.

 

I en islamisk kultur där våldet är första instans och begreppet dialog sopas bort som något fegisar och ”untermenschen” (de otrogna) använder sig av, finns ingen plats för svenska dialogpoliser. Det är endast skarpa patroner, raketer och granater som räknas. De senaste tjugo årens utveckling i den muslimska värld, med den arabiska ”våren” som det mest horribla exemplet, borde ha fått de flesta ansvariga politiker (det vill säga alla utom Sverigedemokraterna), att inse vilket helvete de fortsätter att vurma för. Ändå fortsätter de med alla medel i den offentliga debatten att försvara det multikulturella experiment de har skapat och som nu vissa av dem själva bävar för.

 

Under snart 20 år har jag utsatts för spott, hån och hot för mina otaliga varningar för den islamiska kultur och ideologi som liberala och vänstervridna ”teorister” tillsammans med sina medlöpare i pressen har gjort allt för att skönmåla och sälja som fredens religion – en trosbekännelse som påstås vara nästan densamma som kristendom, buddhism, hinduism och you name it.

Mina vänner har förföljts, några lever under ständigt beskydd och enskilda har förlorat livet i kampen för vår frihet. Att läsa alla krönikor, ledare och artiklar som i dessa dagar försöker göra det till offrens självförvållade fel att det blev som det blev, äcklar mig bortom förstånd.

 

Ytterst få människor har ställt upp och namngett den fara vi står inför i det offentliga rummet. Men det finns dock modiga människor som från denna nations högsta talarstol, riksdagens, har haft det nödvändiga modet. Jimmie Åkesson, Richard Jomshof, Mattias Karlsson, Kent Ekeroth – ja, alla som gjorde det var Sverigedemokrater. Alla har de utsatts för sina politikerkollegors hat, förföljelse och förlöjligande. För inte att nämna pressen, som via sina suspekta och i många fall kriminella källor i Expo och Researchgruppen (där bland andra Inte rasist men, IRM, ingår) nog har stått för det nedrigaste av nedriga.

Även om vissa menar att dessa modiga politiker ibland har gömt sig bakom den omskrivande synonymen ”islamister”, kan jag tillägga – utan att tveka ett ögonblick – att utan islam hade det inte funnits en enda islamist.

 

 

Hans Erling Jensen

Skribenten är ordförande I hjälporganisationen Right Hand Aid, SD-ledamot i Sjöbo kommunfullmäktige och sitter i familjenämnden.

http://ekstrabladet.dk/112/indsatte-muhammedtegnere-skal-slaas-ihjel/5446261

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/18/jo-det-har-med-islam-att-gora/feed/ 2
Inget är svart eller vitt http://www.d-intl.com/2015/02/16/inget-ar-svart-eller-vitt/ http://www.d-intl.com/2015/02/16/inget-ar-svart-eller-vitt/#comments Mon, 16 Feb 2015 18:14:47 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40519 Vi som arbetar inom medierna har en enorm makt. Vi skapar bilder och ord och med dessa ändrar vi människors sätt att tänka. Denna makt kan missbrukas, precis som all makt. Och särskilt de i kvällspressen är väl medvetna om vilka stormar de kan skapa.

Händelsen på Malmö Central förra veckan ser brutal ut. När vakten sätter handen över ansiktet på pojken det ser ut som om han trycker ner huvudet i marken.

Varför gör vakten så? Som jag uppfattat det som och som vittnen säger, så spottade gossen och enda sättet att skydda sig från detta, är att sätta handen över ansiktet. Det bästa hade väl kanske varit om polis och vakter var utrustade med masker de kan sätta på individer som spottar.  Att vakten skyddar sig själv och andra har jag inga som helst problem med. Det må se brutalt ut.

Det cirkulerar många rykten nu. Det sägs att ”gänget” innan de greps hade gått bärsärk på ett tåg. Att de misshandlat och rånat flera stycken. Stämmer detta?

Jag kontaktade polisen i Malmö för att få reda på svaret och de berättar att ingen anmälan om rån eller skadegörelse finns, ingen hade ens hört talas om detta. När samtalet kom till polisen om pojkarna var den enda uppgiften att de ertappats på tåget utan biljett. Det finns heller inga vittnesuppgifter om att de ska ha spottat och skallat människor ombord på tåget.

Komprimerar man ner det hela, finns det två ”sanningar” här. Den historien kvällspressen vill berätta är att ett antal ensamkommande barn helt oprovocerat brottas ner av en rasistisk och islamofobisk vakt.

Den andra historien är att det är djupt störda, våldsamma, knarkande barn som misshandlat och rånat en 82-årig man. Före detta ska de ha gått bärsärk inne i en tågvagn, där de ska ha skallat passagerare, skräpat ner och spottat på människor.

 

Vilken av dessa två historier är sann? Hur ska en människa som tar in nyheter veta vad som är korrekt. Ska de lita på kvällspressen? Ska de lita på de så kallade alternativa sajterna? Ska de lite på pöbeln online? Vem har rätt och vem sitter på sanningen?

Samma sak skedde med den så kallade Röda korset-kvinnan. Hon hängdes ut som rasist i pressen. Här fick vi knapphändig information, endast ett kort filmklipp, där kvinnan sa ett par ord som inte var ett dugg rasistiska. Men det hindrade inte att stora delar av pressen stämplade henne som rasist och pöbeln på Twitter var i full gång.

Varför arbetar medier på detta sätt? Självklart för att sälja nyheter, men också för att journalister i dag är politiska budbärare. De är journalister med en agenda.

Det är här mediernas makt blir farlig, verkligt farlig. Det blir ännu farligare då många medier numera samarbetar med starkt vänsterorienterade grupper, som Researchgruppen. De bedriver ingen ärlig eller hederlig journalistik. De plockar saker ut verkligheten som passar deras agande.

 

Så gör även många av de så kallade alternativa nyhetssajterna, och detta ska självklart kritiseras lika mycket. Att det har blivit så här är ju en självklar effekt av att medierna inte längre gör sitt jobb. De rapporterar inte längre från verkligheten när de färgar sina nyheter med antirasism, värdegrund, feminism eller genus. De har slutat granska makten och ger sig i stället på det vanliga folket. Medierna har blivit domare och bödlar, de förstör människors liv.

Som journalist är det viktigt att bara förhålla sig till information. Man bör och ska inte låta sina egna värderingar blandas in eller styra vanliga nyhetsartiklar. Tyckandet ska finnas i ledare och krönikor. Man ska bara sakligt rapportera om det som skett. Vilket är det jag strävar efter att göra. Jag skriver inte om arga vänstermänniskor för att jag är emot socialism eller vänsteridéer, utan just för att dessa människor är arga och hatiska. De för ut sitt hat på allmän plats och ställer sig gärna framför min kamera för att fotas.

Det handlar inte om någon form av åsiktsregistrering som många vill få det till. Jag rapporterar. Ett tips till dessa människor är att om de inte vill hängas ut som arga, hatiska skrikande individer, är det bara att sluta vara en arg, hatisk skrikande individ.

Då slipper man min kamera, man slipper mina jobbiga frågor och kritik mot ett infantilt beteende.

 

För några år sedan dundrade medierna på med en historia om en litet muslimskt barn som blivit avkastad från tåget. Det lät brutalt. Det skreks om rasism och islamofobi. När jag och många andra började granska storyn, visade det sig att det inte alls var som kvällspressen påstått. Dock blev denna som så många andra nyheter en sanning.

Ett annat bra exempel är moskén som brann i Eskilstuna. Det var ingen attack. Men medierna var snabbt ute och skrev att det var ett hatbrott. Flera ministrar, politiker och opinionsbildare hoppade på tåget. Det mesta pekar nu på att branden var en olycka. Men sanningen är redan satt: I Sverige bränner man ner moskéer. Är inte alla dessa människor som gick ut och talade om svenskars rasism skyldiga en väldig massa människor en ursäkt?

 

Vi har än så länge inte fått hela sanningen om vad som skedde på Malmö Central, ändå har båda sidor sina sanningar, och de gapar alla lika mycket och anser sig ha rätt.  Kommer vi någonsin att få reda på vad som faktiskt hände? Tveksamt. Hur som helst så kommer en sida så småningom att bli helt tyst och förneka sig ur det hela och låtsas som ingenting. Så gör många journalister i dag, när man mejlar dem eller frågar dem på Twitter om saker de skrivit. Svaret är bara tystnad.

Eftersom vi numera har en helt ohederlig rapportering och sällan får veta hela bakgrunden, så skapas ett dysfunktionellt klimat. Jag vill faktiskt skylla stora delar av det så kallade näthatet på den svenska pressen. De har inte tagit sitt ansvar och därmed skapat intellektuellt fattiga läsare – en grupp som tror på allt och en som misstror allt.

Med sin enkelsida rapportering har journalisterna helt skalat bort de så viktiga nyanserna. Inget är svart eller vitt.

Inte ens för oss på Dispatch International.

 

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/16/inget-ar-svart-eller-vitt/feed/ 5
Manshataren som blev näthatsexpert http://www.d-intl.com/2015/02/16/manshataren-som-blev-nathatsexpert/ http://www.d-intl.com/2015/02/16/manshataren-som-blev-nathatsexpert/#comments Mon, 16 Feb 2015 10:58:57 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40516 I egenskap av Europeiska rådets nuvarande ordförande, uttalade sig Donald Tusk 13 februari om Vladimir Putin och Europeiska rådets förtroende för honom. Det var inte direkt på topp. Samma attityd borde Sveriges Radio uppvisa gentemot ”näthatsexperten” Andrea Edwards. Så är dock inte fallet, utan tvärtom. Samma dag fick Edwards återigen bre ut sig i SRs P1 Morgon. Under pinsamt oavkortade sju minuter.

 

Edwards betraktas nämligen numera som Sveriges Radios expert på ”näthat”, ungefär som Anja Pärson, Pernilla Wiberg, Magdalena Forsberg är SVTs kommentatorer och experter under världsmästerskapen i alpin skidsport 2015 från Vail/Beaver Creek i USA. Men medan Anja och Pernilla och Magdalena vet vad de pratar om, och vi som lyssnar på dem vet vad de har åstadkommit inom skidsporten, och kan dessutom när som helst få bekräftelse på detta genom att konsultera sportens objektiva statistik, vet Edwards inte vad hon talar om. Dessutom överdriver hon och far med osanning. Och det utan att programledaren Katherine Zimmerman ställde så lite som en enda kritisk fråga till Edwards, utan tvärtom, uppmuntrade henne att ytterligare spä på. Så funkar den typ av ”journalistik” som söker bekräftelse i sina egna förutbestämda meningar, i stället för att åtminstone försöka vaska fram eller om inte annat, närma sig en någorlunda objektiv beskrivning av ämnet.

 

Här kommer några utdrag från Edwards framträdande: ”För tydlighetens skull”, som Edwards uttryckte det, ”vill jag tillägga att även de som inte sett SCUM-manifestet hatar …”

Du, Andrea Edwards gör gällande gång efter gång, att den människa som inte med egna ögon har sett ditt SCUM-angrepp kan inte ha åsikt om den. Alltså att man inte kan ha en negativ åsikt om något man inte sett.

Det finns en hel del sådana som försvarar SCUM-manifestets (Society for cutting up men)

http://sv.wikipedia.org/wiki/SCUM-manifestet

hån mot mänskligheten, utan att de har sett det. De och deras åsikter, finner du på inget vis oacceptabla, tvärtom, de får din fulla acceptans. Vad berättar det om dig, tror du?

Jag känner på mig att du är snabb på avtryckaren och frågar: Hur vet jag allt detta? Elementät. Det är bara att googla.

 

 

Du har fått pengar från Statens kulturförvaltning och Stockholms stads kulturförvaltning för att iscensätta SCUMs verbala övergrepp. Fick dessa ”rättvända” bidragsgivande kulturbyråkrater se föreställningen innan de pungade ut mina och mina medmänniskors skattepengar till dig?

Jag tror inte det. De betalade alltså för en skränande, oartikulerad gris i säcken. Har du klandrat dem för det?

Du fick pengar från SVT för att skända och våldföra dig på filmmediet genom ”filmen” SCUM – en kärleksförklaring. Har SVT sett den färdiga produkten innan dess beslutsfattare fyllde dina fickor med mina och mina medmänniskors skattepengar?

 

 

Det finns inget entydigt svar på varför människan blev den varelse som i dag dominerar världen, med sin förmåga att kunna bygga, kunna laga mat, kunna förflytta sig snabbare än alla andra levande varelser, flyga, dyka, läsa … De starkaste teorierna är två: människans fantasi och människans förmåga att förmedla och ta emot information. Vi läser eller hör om krigets fasor och vi har åsikter om dem, trots att vi personligen inte har bevittnat dem. Det mesta som vi har någon åsikt om, är oss förmedlad på något vis, men vi själva har inte bevittnat det. Det gäller lika mycket kristendomens födelse som Muammar al-Gaddafis många plastikoperationer, sjukligt sexmissbruk och lassvis med alla slags berusningsmedel och narkotika.

Det är så människan fungerar och det är så hon utvecklas. Att använda det mot henne, framhäver en okunskap som inte är alltför förnuftigt att skryta med utanför din egen umgängeskrets, Andrea Edwards.

De domare som dömde dig för snatteri, har inte bevittnat det. Men sådan är praxis – domare liksom förlitar sig på andras vittnesbörd. Menar du Andrea Edwards, att det är förkastligt, eftersom domare på det viset inte kan ha tillräckligt på fötterna och därmed borde fråntas möjlighet att döma?

 

 

 

Internet är ett kommunikationsredskap som sprider information, men även desinformation och uppenbara lögner. Där liknar den propagandan och kanske även reklamen. Det åligger således de enskilda brukarna att ta reda på och avgöra vad som är sant och vad som liknar mest det, som kommer från din mun, Edwards. Att kunna skilja agnarna från vetet tillhör den mänskliga civilisationen.

Att uttala sig om och sprida åsikter om det som man konkret och påtagligt inte själv har tagit del av, är naturligtvis inte alltid till människans och mänsklighetens gagn. Judar har aldrig ätit sina eller andras barn, varken levande eller tillredda. Inte hellre har de uppfunnit och spridit yersinia pestis, bakterien som förorsakar pest. Det har aldrig funnits någon som personligen bevittnat dessa ”typiskt” judiska förbrytelser och ändå fann dessa grogrund i miljontals människors hjärnor.

 

Eftersom människan fungerar precis så som Nazitysklands ansvarige för folkupplysning, propagandaminister Joseph Goebbels spred under Partidagarna i Nürnberg år 1934: ”Wenn man eine große Lüge erzählt und sie oft genug wiederholt, dann werden die Leute sie am Ende glauben.” (”Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger, kommer folk till slut tro på den.”) ”(…) Die Wahrheit ist der Todfeind der Lüge, und daher ist die Wahrheit der größte Feind des …“  (… Sanningen är lögnens dödsfiende, och därmed är sanningen de demagogiska historieförfalskarnas största fiende.”)

Kan det vara därför min recension av Edwards SCUM i efterhand ströks från tidningarnas sidor?

Seth Rogens, Evan Goldbergs och Dan Sterlings mycket omtalade film The Interview, om ett planerat mord på Koreas president, har inte setts av många personer. Det var dock knappast på grund av att den var alltför usel. Att den inte fick sin planerade premiär i USA 11 december 2014 diskuterades på otaliga tidningssidor och till och med Barack Obama, som enligt utsago inte heller har sett den, uttalade sig både om filmen och det förbud som filmen tillfälligt drabbades av.

Var det fel av Obama att ha en åsikt om och kring händelserna av filmen The Interview?

(I USA hade filmen en begränsad premiär på Internet 24 december 2014, och i biografer 2 januari 2015.)

 

 

 

Tillbaka till några av Andrea Edwards-citat i SRs P1.

Edwards ville ”rätta till” näthatarna genom att fråga dem: ”Varför är ni inte arga på den manliga regissören?”

”Det är en total logisk kullerbytta att vara så fruktansvärt upprörd över denna text” (SCUM-manifestet ). ”Det är ofta kränkta, sårade människor, som känner sig väldigt värdelösa i det här samhället och det är en enorm ilska som måste riktas mot någonting. … Det handlar inte om min text, det handlar helt om andra saker…”

(Skulle jag använda mig av samma diskutabla logik, då skulle jag kunna kläcka ur mig exempelvis att Andrea Edwards ”känner sig väldigt värdelös” och att hennes enorma ilska riktas mot någonting annat och inte mot ”näthatare”. Att den handlar om helt andra saker som exempelvis det faktum att skådespelare som exempelvis Greta Garbo, Ingrid Bergman, Ann-Margret, Britt Ekland, Lena Olin, Pernilla August, Maud Adams, Amanda Ooms, Izabella Scorupco, Noomi Rapace, Tuva Novotny, Malin Åkerman, Helena Mattsson och Alicia Vikander gjorde eller gör karriär på båda sidor Atlanten, emedan hon själv lyckas få rubriker bara i Sverige och inte ens dessa handlar om hennes skådespeleri, utan hennes aggressivitet gentemot män.)

 

Som avslutning på intervjun krävde Andrea Edwards: ”Förbjud anonymitet på nätet!”

Andrea Edwards gömmer sig bakom den manliga regissören, gång efter gång och gör honom ansvarig för SCUM-manifestet. Hon gömmer sig bakom SCUM-manifestets bibeltext och hon gömmer sig bakom den roll som hon framför från scenen. Och ändå kräver hon: ”Förbjud anonymitet på nätet!”

Detta krav på förbud borde kanske skrivas in i SCUM-manifestet. Jag tror nämligen att det inte finns med på grund av att när Valerie Solanas verkade fram det, fanns inte internet.

Andrea Edwards kan breda ut sig överallt där det behagar henne, eftersom hennes åsikter är comme-il-faut, det vill säga att de för tillfället är väl passande de ledande kulturkyparnas oskrivna regler. Hon får uppträda i SVTs båda kanaler, i SR, i Aftonbladet etcetera. Det är troligen anledningen till att Andrea Edwards inte funderat över varför vissa människor, kvinnor som män, anser det vara mest hälsosamt att skriva under alias? Andrea Edwards verkar inte äga förmågan att inse att det finns människor som är rädda för de repressalier som deras kunskap, åsikter, tycke och smak kan frambesvärja? Jag själv blev bannlyst som skribent från flera tidningar bara på grund av att jag skrev en kulturhistorisk analys av SCUM-manifestet. Och den var garanterat helt utan något som helst hat, den var väl underbyggd och dokumenterad med kulturhistoriska källor.

 

 

Jag finner det oseriöst att Sveriges Radio använder sig av Andrea Edwards som expert på näthat. Utgår jag ifrån mitt förhållande till Andrea Edwards, då tror jag inte att hon är hatad, utan att hon bara är beskriven med utgångspunkt av hennes egna inte alltid helt förnäma meriter.

Andrea Edwards snattade, hon ljuger (jag omtalas i hennes tillrättalagda tv-dokumentär SCUM – en kärleksförklaring, och vet sålunda vad jag talar om) och hon välter över eget ansvar på andra. Att sakligt konstatera det, är något helt annat än att hata.

 

© vladimir oravsky, författare till boken ANTI SCUM, som utkommer den 8 mars 2015.

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/16/manshataren-som-blev-nathatsexpert/feed/ 2
Politikerna har gjort skolan till ett problem http://www.d-intl.com/2015/02/16/politikerna-har-gjort-skolan-till-ett-problem/ http://www.d-intl.com/2015/02/16/politikerna-har-gjort-skolan-till-ett-problem/#comments Mon, 16 Feb 2015 10:51:50 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40514 Pisa-undersökningen 2012 utlöste en omfattande debatt bland politiker och medierna rapporterade om svenska elevers dåliga resultat. 15-åringarna presterade så dåligt att Sverige hamnade under genomsnittet inom OECD. Buden på vad som bör göras har varit många, men frågan är om resultaten i Pisa är något att bry sig så mycket om?
Professor Svein Sjöberg vid Oslo universitet menar att det inte är eleverna, utan undersökningen det är fel på. Den hänger i ett abstrakt tomrum som utbildningsteknokrater skapat, utan koppling till de nationella läroplanerna och de kunskapsmål som den svenska skolan har. Vad bryr sig 15-åriga elever om Pisa, ett test som inte har någon som helst betydelse för deras betyg? Sannolikt står alla kunskapsprov dem upp i halsen. Skit i Pisa!
Det kan också ifrågasättas om det är just matematik, naturvetenskap och läsförståelse som ska vara avgörande för vilka kvaliteter eleverna har. Detta ger en grov och förenklad bild av vad svenska elever lär sig och förstår. Kompetens är mycket mera än så, men tabloidpressen älskar förenklingar som de kan slå upp stort. Detsamma gäller för politiker och skolbyråkrater som gärna vill ha siffror och tabeller.

Skolexperten Andreas Schleizer från OECD sa förra året, med anledning av de dåliga resultaten för svenska skolor i den senaste Pisa-undersökningen: ”En skola är inte bättre än sina lärare.” Men i stället för att lägga hela ansvaret på lärarna, skulle man lika gärna kunna säga: En skola är inte bättre än sina elever.
En del av skolans problem i dag är – och då framförallt i storstäderna – alla dessa nytillkomna invandrarelever, som är dåliga i svenska och kanske har hemförhållanden där skolarbetet av flera skäl inte stimuleras. Andelen elever som är berättigade till modersmålsundervisning ökar år från år och är nu 184 220 eller 20,5 procent av samtliga 1 381 936 elever i svenska skolor. Det är väl uppenbart att dessa elever inte kan prestera på samma sätt som elever med svenska som modersmål? Därför blir resultatet att bara hälften av eleverna i dessa områden går ur grundskolan med godkända betyg. I Pisa är läsförståelse ett av tre områden man undersöker. Finska skolor, som har jämförelsevis få invandrarelever, har fått mycket bättre resultat i Pisa-undersökningar.
Cirka 14 procent av eleverna har i dag särskilda studieåtgärder, vilket också spelar roll för prestationen. Förhållandena kommer att bli ännu besvärligare nu när Sverige tagit emot fler flyktingar och invandrare än någonsin sedan Andra världskriget (inte minst från Syrien).
Andreas Schleizer sa också att studieresultaten inte är kopplade till antal lärare i förhållande till antal elever. Det finns undersökningar som tyder på att det skulle spela roll, men beror på vilken nivå vi talar om. I små klasser på 20 elever kanske effekten vad gäller just matematik, läsförståelse och naturvetenskap inte blir så stor med fler lärare. Men i klasser med 35 elever, där kanske 20-50 procent är invandrarelever, gör det skillnad – särskilt med specialpedagoger. Det kan vem som helst förstå.
Lärare vittnar om de pressande förhållanden som råder i stora klasser, där många elever varken kan läsa eller skriva och dessutom talar dålig svenska. Detta påverkar studiemiljön så att alla elever och lärare känner missnöje och olust – för att inte säga uppgivenhet. Min uppfattning är att det ska vara minst en lärare per 20 elever och helst fler. Dessutom behöver de invandrartäta skolorna ha specialpedagoger för att kunna handskas med dessa extrema studieförhållanden.

Men detta räcker inte. Lärarna är överlupna med administrativt arbete på grund av den byråkratisering som centralstyrning med mera lett till. Lärarna ska vara pedagogiska specialister och inte notarier eller kamrerer. Det är som om protokollet är viktigare än elevens förmåga att tänka och förstå. Och med det nya betygssystemet ska lärarna vara bättre på bokföring än på att bedöma elevernas förmåga. Bara hälften av lärarna skulle id ag välja läraryrket om de kunde göra ett nytt yrkesval och endast fem procent tycker att deras yrke har hög status (OECD, Talis 2014).

Kanske finns ett grundläggande fel i dagens skola, där dagens melodi är individanpassning – åtminstone heter det så. Det låter sympatiskt och trevligt att läraren ska handleda eleven att uppnå sina och skolans mål. Men detta är enormt resurskrävande och därför blir det inte sällan så att eleverna ska söka kunskap på egen hand under vägledning av läraren. För välpresterande och motiverade elever funkar det, men inte så bra för andra. Jag tror det är fel spår att lärarna blivit handledare i stället för lärare som förmedlar kunskap till eleverna.

Det nya betygssystemet verkar vara katastrofalt orättvist och dåligt. Eleverna klagar över att en enda dålig tentadag drar ner betyget väsentligt. En elev som har A, A, A på flera prov men en dålig dag får hon bara får E, vilket ger slutbetyg D enligt de nya reglerna! En annan elev utan dåliga dagar, men mindre skicklig, som får C, C, C och C på fjärde provet får slutbetyg C. Är detta rättvist? Alliansen har infört ett betygssystem som drar ner elever i stället för att lyfta upp dem – tvärt emot all erfarenhet kring motiverande pedagogik.
Det låter kanske för konservativt, men jag undrar om det inte hade varit bättre att ha behållit den gamla (hederliga?) betygsskalan A – C (A, a, ab, ba, b, bc, c). Den innehåller lika många steg som den nuvarande och vi hade sluppit 20 års laborerande med betygsskalorna (men byråkraterna på Skolverket ska ju ha något att göra). För att till viss del komma ifrån de radikalt olika förutsättningar elever har när det gäller arbete med läxor, är det bra att skolarbetet läggs upp så att studierna sker i skolan och inte hemma i stökiga miljöer.

Skolan har på många håll, och då särskilt i storstäderna (på grund av ovan nämnda problem), blivit ett slags sociala institutioner, där lärarna också ska vara både psykologer och socialarbetare. I den här skattesänkarnationen har många skolor dragit in på skolpsykologer och kuratorer. Här måste det bli en nyordning så att lärarna kan koncentrera sig på sin huvuduppgift.
I Sverige är vi unika i världen med vinstdrivande friskolor som finansieras av staten via elevpengen. Detta leder till en väldig snedfördelning av resurserna till skolan, då marknadskrafterna får bestämma. Kommunala skolor i resurskrävande områden går miste om resurser, vilket statusskolorna drar till sig då de får fler elevval. Från dem som inget har ska också detta tas ifrån dem, och ges till dem som redan har tillräckligt och överskottet stoppas i riskkapitalisternas fickor. Vi har med denna skolpolitik hamnat långt ifrån en balanserad och rättvis skolpolitik.

Enligt professor Sjöberg blir nästa Pisa-undersökning ännu mera tveksam, eftersom OECD nu låter det multinationella så kallade kunskapsföretaget Pearson Education utforma nästa test. Pearson Education är dotterföretag till Pearson PLC, en jätte inom medievärlden, som till exempel äger Financial Times, Cisco Press, BBC Active. Deras syfte är att tjäna pengar på sina många program för undervisning och utbildning och som de säger på sin hemsida ”leverera mätbara resultat”.
Slutligen är det ofta väldigt stökigt i klassrummen nu för tiden. Elever som vill studera får ingen ro att koncentrera sig utan blir frustrerade eller uppgivna. Låt eleverna och lärarna tillsammans bestämma ordningsreglerna och se till att de efterlevs. Försök med kamratstödjare och ordningsvakter har gett vissa positiva resultat. Fungerar inte detta får man helt enkelt avhysa dem som stökar och bråkar och sätta dem i specialklass – liksom alla de icke förstå sig på-politiker, som snöat in på Pisa och med sitt ständiga rotande med skolan över huvudet på lärarna, gjort skolan till ett problem både för elever och lärare. Och med den uppenbara kommersialiseringen av Pisa är det dags att lärare och elever säger ifrån: Detta bryr vi oss inte om! Basta!

Av Alf Ronnby

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/16/politikerna-har-gjort-skolan-till-ett-problem/feed/ 4
Sverige – våldtäktshuvudstaden i Väst http://www.d-intl.com/2015/02/14/sverige-valdtaktshuvudstaden-i-vast/ http://www.d-intl.com/2015/02/14/sverige-valdtaktshuvudstaden-i-vast/#comments Sat, 14 Feb 2015 12:09:10 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40507 1975 beslöt Sveriges riksdag enhälligt att förändra det tidigare homogena Sverige till ett mångkulturellt land. Fyrtio år senare visar sig de dramatiska konsekvenserna av detta experiment: våldsbrotten har ökat med över 300 procent. Ökningen är ännu värre om man tittat på våldtäkter. De har ökat med 700 procent och Sverige är nu nummer två på den globala listan över våldtäktsländer.

932

Enligt en studie från 2010, slås Sverige med 53,2 våldtäkter per 100 000 invånare bara av lilla Lesotho i södra Afrika som har 91,6  våldtäkter per 100 000 invånare.

Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet – Brå svarade 29 000 kvinnor att de blivit våldtagna under 2011 (vilket verkar tyda på att färre än 25 procent polisanmäler våldtäkter).

 

Men hellre än att göra något åt problemen med våld och våldtäkter gör svenska politiker, myndigheter och medier sitt bästa för att bortförklara dessa fakta. Här är några av deras förklaringar:

 

  • Svenskar har blivit mer benägna att polisanmäla brott.
  • Lagen har ändrats så att fler sexualbrott klassas som våldtäkt.
  • Svenska män kan inte hantera den ökade jämställdheten mellan könen och reagerar därför med våld mot kvinnor (kanske den mest fantasifulla bortförklaringen).

 

En länge omhuldad feministisk myt är att den farligaste platsen för en kvinna är hennes eget hem eftersom de flesta våldtäkterna begås av någon hon känner. Detta påstående dementerades av Brå-rapporten.

”I 58 procent av fallen var gärningspersonen helt okänd för den utsatte, i 29 procent av fallen var gärningspersonen en bekant och i 13 procent av fallen var gärningspersonen en närstående person. … Det är vanligare att händelsen har inträffat på allmän plats (41 procent) än i en bostad (30 procent).”

Brå skriver i rapporten att det inte finns några ”större skillnader i utsatthet för sexualbrott mellan personer med svensk eller utländsk bakgrund”, medan de inte alls berör huruvida gärningsmannen har svensk eller utländsk bakgrund.

 

1975, året då politikerna bestämde att Sverige skulle bli mångkulturellt, uppgick Sveriges befolkning till 8 208 442 invånare. 2014 hade vi blivit 9 743 087 svenskar – en ökning på 18,7 procent. Ökningen består uteslutande av invandring eftersom svenska kvinnor i genomsnitt föder 1,92 barn medan invandrade kvinnor föder 2,24 barn. Man ska dock hålla i minnet att andra generationens invandrarkvinnor räknas som svenska i statistiken.

Den svenska befolkningsökningen är unik. Aldrig förr har landets befolkning ökat i så snabb takt och Sverige är nu det land i Europa som växer mest.

 

De senaste 10-15 åren har invandringen mest bestått av flyktingar från muslimska länder som Irak, Syrien och Somalia. Kan massinvandringen förklara den svenska våldtäktsexplosionen? Denna fråga är svår att ge ett säkert svar på eftersom Sverige numera har förbjudit statistik baserad på människors härkomst och/eller religiösa tillhörighet. Men det är ett välkänt faktum att människor från Mellanöstern generellt sett har en helt annorlunda syn på kvinnor och sex än skandinaver har. Och trots att det svenska etablissemanget försöker övertyga folket om att alla som sätter sin fot på svensk mark blir precis som de människor som bott här i tiotals generationer, så tyder fakta på något helt annat.

 

Den senaste statistiska undersökningen om invandrares och svenskars brottslighet gjordes 2005, och dess resultat omtalas i princip aldrig. Men det är inte bara så att man förtiger fakta om invandrares brottslighet, man går till hårt angrepp mot människor som skriver om det på exempelvis sociala medier.

 

 

Den sverigedemokratiske lokalpolitikern Michael Hess uppmanade till exempel svenska journalister att sätta sig in i islams kvinnosyn i samband med de många våldtäkterna på Tahrirtorget i Kairo under den ”arabiska våren”. Han skrev:

”När ska ni journalister inse att det är djupt inrotat i Islams kultur att våldta och misshandla sådana kvinnor som inte rättar sig efter Islams lära. Finns ett stort samband mellan våldtäkter i Sverige och antalet invandrare från MENA-länder [Mellanöstern och Nordafrika].”

Kommentaren ledde till åtal för hets mot folkgrupp, och i maj förra året dömdes Michael Hess. Eftersom han var tidigare ostraffad bestämdes straffet till villkorlig dom och 80 dagsböter, trots att åklagaren menade att brottet egentligen borde medföra fängelsestraff. Målet har överklagats till hovrättn.

Michael Hess har själv bott många år i muslimska länder och är väl insatt i islams läror och kvinnosyn. Under rättegången framförde han bevis för hur våldtäkt hanteras inom sharia, och statistik som visar att muslimer är kraftigt överrepresenterade i svenska våldtäktsmål.

Men sanningen hade ingen bäring i målet, menade tingsrätten:

 

”Tingsrätten konstaterar att frågan om huruvida Michael Hess uttalande har varit sant, eller i vart fall för Michael Hess framstått som sant är utan betydelse i målet. Michael Hess uttalande ska bedömas utifrån den tidpunkt och vid det sammanhang som han skrivit uttalandet i. Vid gärningstidpunkten har Michael Hess inte hänvisat varken till etablerad forskning eller islamska källor. Det är först i samband med åtalet som Michael Hess har försökt påvisa stöd i forskning och religiösa skrifter. Tingsrätten konstaterar därför att det är uppenbart att Michael Hess uttalande inte varit en del i en saklig och vederhäftig diskussion. Michael Hess uttalande får därför anses ha gett uttryck för missaktning för invandrare med islamisk tro.”

 

Så vad kan man dra för slutsatser av tillgänglig statistik? Till exempel att män från Nordafrika våldtar 23 gånger så ofta som svenska män och att män från Irak gör det 20 gånger så ofta. Som en del av det försvar Michael Hess presenterade för domstolen använde han den statistik som finns om invandrarbrottslighet i Sverige, innan SCB slutade mäta. Han försökte få svar på två frågor:

 

  1. Finns det en koppling mellan våldtäktsbrottslighet och utländsk bakgrund i Sverige?
  2. Finns det en koppling mellan våldtäktsbrottslighet och någon specificerad utländsk bakgrund i Sverige?

 

Svaren på båda frågorna blev ett tydligt: Ja! Det finns 21 forskningsrapporter från 1960-talet fram till i dag och resultaten är entydiga: I alla rapporterna (antingen de mäter lagförda eller skäligen misstänkta gärningsmän) är personer med utländsk bakgrund grovt överrepresenterade jämfört med svenskar. Och det har blivit allt värre med åren:

 

  • 1960-1970-talen – 1,2 till 2,6 gånger så ofta som svenskar
  • 1980-talet – 2,1 till 4,7 gånger så ofta som svenskar
  • 1990-talet – 2,1 till 8,1 gånger så ofta som svenskar
  • 2000-talet – 2,1 till 19,5 gånger så ofta som svenskar

 

Även när variabler som ålder, kön, klass och bostadsort har justerats, kvarstår den mycket stora skillnaden mellan invandrare och svenskar.

Forskningsrapporterna har blivit allt glesare med åren, men i de arton som gjordes under 90- och 00-talen berörs våldtäktsbrottsligheten i elva. I alla redovisas en stark koppling mellan utländsk bakgrund och våldtäkter.

Trots att dessa siffror finns tillgängliga för myndigheter, politiker och journalister insisterar dessa på att statistiken inte avspeglar verkligheten.

 

Hur kommer det sig då att grannlandet Danmark endast hade 7,3 våldtäkter per 100 000 invånare jämfört med 53,2 för Sverige. Dansk lagstiftning skiljer sig inte mycket från den svenska, och det finns ingen uppenbar anledning att tro att danska kvinnor skulle vara mindre benägna att anmäla våldtäkt än sina svenska systrar.

2011 polisanmäldes 6 509 våldtäkter i Sverige – men bara 392 i Danmark som har ungefär hälften av Sveriges befolkning. Så även när man justerar för storleken är skillnaden signifikant.

I Sverige gör myndigheterna allt för att dölja våldtäktsmännens ursprung. I Danmark avslöjade 2010 statens officiella statistikmyndighet, Danmarks statistik, att mer än hälften av de dömda våldtäktsmännen hade invandrarbakgrund.

 

Sedan 2000 har bara en svensk forskningsrapport gjorts om invandrares våldtäktsbrottslighet. Den gjordes 2006 av Ann-Christine Hjelm vid Karlstads universitet.

Där framgår det att 85 procent av de gärningsmän som dömdes till minst två års fängelse för våldtäkt i Svea hovrätt under 2002, var utrikes födda eller andra generationens invandrare.

I Brottsförebyggande rådets rapport från 1996 beräknas att invandrare från Nordafrika (Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisien) var 23 gånger så ofta förekommande i våldtäktsbrott jämfört med svenskar. Män från Irak 20 gånger så ofta och män från Bulgarien och Rumänien 18 gånger så ofta. Män från resten av Afrika var 16,5 gånger så ofta förekommande i våldtäktsstatistiken och iranier, peruaner, ecuadorianer och bolivianer 10 gånger så ofta.

 

Ett nytt fenomen som drabbat Sverige med full kraft de senaste decennierna är gruppvåldtäkter – ett fram till dess i princip okänt begrepp i svensk kriminalhistoria. Antalet gruppvåldtäkter ökade kraftigt mellan 1995 och 2006, därefter har inga studier gjorts.

 

Ett av de värsta fallen inträffade 2012, då en 30-årig kvinna våldtogs av åtta män på ett asylboende i den lilla byn Mariannelund. Kvinnan kände flyktigt en man från Afghanistan som bott många år i Sverige, och när han föreslog att de skulle gå ut tillsammans en kväll tackade hon ja. Men mannen tog henne i stället till en flyktingförläggning där afghanska landsmän till honom bodde i väntan på att få sina asylskäl prövade, och lämnade henne helt försvarslös. Under natten våldtogs hon gång på gång av männen och när hennes ”vän” kom tillbaka avslutade han det hela med att också våldta henne. Först på förmiddagen lyckades hon krypa ut ur rummet och ringa polisen. Åklagaren kallade händelsen ”det grövsta våldtäktsbrottet i svensk rättshistoria”.

Sju av männen dömdes till fängelse i mellan 4,5 och 6,5 år. Fängelsestraff förkortas regelmässigt med en tredjedel så det dröjer inte länge förrän de är redo för nya övergrepp – antagligen mot vantrogna kvinnor.

 

Vid gruppvåldtäkter är oftast både offer och gärningsmän unga och nästa alla förövarna har invandrarbakgrund, de flesta kommer från muslimska länder. Häpnadsväckande ofta har domstolarna visar sympati för förövarna. Flera gånger har de frikänt misstänkta eftersom de hävdat att flickan ifråga ville ha sex med sex, sju, åtta olika män.

Ett mycket uppmärksammat fall inträffade 2013 i Stockholmsförorten Tensta, där en 15-årig flicka var instängd i ett rum medan sex killar med invandrarbakgrund hade sex med henne i tur och ordning. Tingsrätten dömde dem, men hovrätten friade med hänvisning till att inget våld förekommit och att flickan inte befunnit sig i ett ”hjälplöst tillstånd”.

För några veckor sedan rapporterade alla stora svenska medier om en brutal gruppvåldtäkt på Finlandsfärjan Amorella som trafikerar sträckan Stockholm-Åbo. Stora rubriker informerade läsarna om att förövarna var svenskar:

  • Flera svenska män misstänkta för våldtäkt på Finlandsfärja (Dagens Nyheter).
  • Sex svenska män våldtog kvinna i hytt (Aftonbladet).
  • Sex svenskar gripna för våldtäkt på färja (Expressen).
  • Åtta svenskar misstänks för färjevåldtäkt (TT).

 

Vid en närmare titt visar det sig att sju av de åtta misstänkta är somalier och en är från Irak. Ingen av dem har svenskt medborgarskap så de var inte ens svenskar i den meningen. Enligt vittnen hade männen gått runt på färjan och letat efter kvinnor att ha sex med. Polisen har släppt fyra av dem (de är dock fortfarande misstänkta) medan fyra (alla somalier) sitter häktade.

Webbradion Granskning Sverige ringde upp Aftonposten och Expressen

 

och frågade varför de beskrivit gärningsmännen som ”svenska män” när sanningen var att de var somalier. Det var irrelevant, menade journalisterna. De blev väldigt förnärmade när de fick frågan om de kände något ansvar för att varna svenska kvinnor om att de gör klokast i att hålla sig borta från vissa män. En journalist frågade varför det skulle vara deras ansvar.

”Om kvinnorna visste skulle de kanske ha hållit sig borta från dessa män och därmed undgått att bli våldtagna”, sa reportern från Granskning Sverige.

Och fick luren i örat.

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/14/sverige-valdtaktshuvudstaden-i-vast/feed/ 3
Det är en tunn röd linje http://www.d-intl.com/2015/02/12/det-ar-en-tunn-rod-linje/ http://www.d-intl.com/2015/02/12/det-ar-en-tunn-rod-linje/#comments Thu, 12 Feb 2015 17:27:31 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40503 Twitter och Facebook är mer än bara bilder på kattungar och maträtter. Det är ett utmärkt verktyg för sociala experiment. Bemästrar man sociala medier har man makt och kan skapa rejäla stormar. Det har jag gjort, och nu ska jag erkänna.

Först vill jag skriva detta: Jag tycker fortfarande att de som skriver ”islamunge”, ”muslimunge” och ”blatteunge” är helt fel ute. De som skrivit sådant faller absolut in under begreppet rasister.

Och jag anser fortfarande att det är fel taktik att sitta på en människa på de sätt vakten gör. Det finns tekniker för att hålla en person ”säkrad” som är betydligt skonsammare och säkrare. Men ingen av oss som var där, kan veta vad som faktiskt egentligen hände. Därför ska saken utredas, så att vi kan få en aning om vad som egentligen hände.

 

Under de år jag varit kritisk mot islam/islamism, har en grupp hyllat mig och en annan har hatat mig. Få människor befinner sig i en bredare åsiktsfåra och kan reda i dessa ämnen. Det var ett av mina syften med att börja kritisera islamism – jag ville ha en hederligare debatt. Man kan väl än så länge lugnt påstå att detta skitit sig brutalt.

Ämnet islam/islamism är mer eller mindre omöjligt att prata om i dag, vilket är synd. För precis som Mohamed Omar skrev, så är islam i stort behov av en reformation. Vilket är precis vad jag själv i många år hävdat.

Många av dem som uppskattar och skickar vidare det jag säger om islam blev häromdagen fly förbannade på Twitter, eftersom jag hade mage att ge mig på kristendomen. För det gör man minsann inte. Kristendomen är en god religion, den har gett oss mycket. Det var en anammande skitstorm på g. Helt plötsligt började människor använda exakt samma argument som muslimer och antirasister använder.

”Det var så länge sedan”, ”du tar saker ur kontexten”, ”ingen kan egentligen förstå vad Gud vill” och så vidare.

 

Samma hat som jag möter när jag kritiserar islam/islamism, fick jag nu i stället från människor som innerligt försvarar kristendomen.

Jag visste sedan tidigare att det är så här, och därför är det ibland intressant att dra igång sådant här. För det avslöjar många hycklare. Allra helst antirasisterna, som av någon anledning alltid är som bortblåsta när kristendomen kritiseras, men genast kommer på sina vita västar när islam kritiseras – med avgrundsvrål om rasism och islamofobi.

Det är lätt att starta skitstormar och pöbeldrev. Jag satte mig medvetet i ett häromdagen. Bara för att visa på hur lätt det är. Det handlar om dramat kring vakten och det ensamkommande barnet i Malmö.

 

Min inställning är att man inte kallar något barn för nedsättande saker och dessutom är jag starkt kritisk till hur vakten sitter på gossen.

Detta skapade en total storm på min Facebook, det haglade in kommentarer om att jag försvarade ungens beteende och i det långa loppet all kriminalitet i hela världen. De menade vidare jag ville misskreditera vakten och någon skrev att jag var SD-fientlig, vad nu det ens har med saken att göra.

För att spä på det ännu mer använde jag ett fult sätt att driva på debatten. Jag gjorde ett jättelångt, helt ologiskt kliv och skrev: Jaså, ni försvarar barnmisshandel? Nu började de två lägren visa sig ännu mer tydligt. Det var ena sidan som absolut menade att polis och vakter ska använda våld, och den andra sidan som menade att det var barnmisshandel.

 

Ett antal människor har lovat att aldrig mer läsa det jag skriver, en del har sagt upp Facebookvänskapen, en del har blockat.  Jag har spätt på det ännu mer genom att uppmana folk att plocka bort sig själva och varit sjukt otrevlig mot en del.  Jag har fått besvikna mejl från mina läsare, som nu ser mig som en landsförrädare, jag sviker Sverige.

Okej, jag erkänner att det var ett fult knep. Men det jag ville bevisa är att precis som att knallkorkarna på vänstersidan är känslostyrda och reagerar med hjärta och fingertoppar, så gör folk på andra sidan också det.

Hur ska vi då komma bort från sådan här pöbelmentalitet? En lösning tror jag är att medierna helt enkelt skärper sig och ger oss sanningsenliga rapporteringar, inte vinklade politiska pamfletter, vilket man gör i dag.

Det är inte undra på att alla sidor exploderar, när ingen av dem har rätt eller fullständig information.

 

Det är en tunn röd linje man balanserar på när man skriver på sociala medier. Detta är vi som arbetar inom medierna väl medvetna om. Kvällspressens journalister är absolut medvetna om det. Ju tunnare och dummare deras innehåll och rapportering är, desto dummare kommer med deras konsumenter att bli.

Mitt experiment är avslutat. Nu är det upp till er läsare om ni kan förlåta mig eller inte!

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/12/det-ar-en-tunn-rod-linje/feed/ 20
Regeringen dumpar Ullenhags myter http://www.d-intl.com/2015/02/12/regeringen-dumpar-ullenhags-myter/ http://www.d-intl.com/2015/02/12/regeringen-dumpar-ullenhags-myter/#comments Thu, 12 Feb 2015 14:32:25 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40500 Med dunder och brak drog den förra regeringen igång en webbsida som skulle bemöta de myter man menade florerade om invandringen. Dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (FP) var den stolte mannen bakom sidan – som nu försvunnit från internet. Och det är inga vanliga hackare som varit framme, det är den socialdemokratiska regeringen.

Syftet med Ullenhags sida var att ”bevisa” hur lönsam massinvandringen är samt ge antirasisterna argument för varför den ska fortsätta. Mycket av innehållet visade sig dock vara rent felaktigt och många ifrågasatte att sådant publicerades under regeringens hemsida.

Sidan fick först stort genomslag i debatten och många länkade till den. Antirasistiska organisationer spred den på sociala medier vilket gjorde att innehållet upphöjdes till ”sanningar”.

 

Men Sverigedemokraterna var snabbt framme med sidan Myter om invandringen.

Där gick de igenom Ullenhags ”myter” och motbevisade varenda en av dem.  Myt 1 löd: ”Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.”

Enligt Ullenhag var detta osant eftersom ”endast” 15 procent av Sveriges befolkning är född i ett annat land. Samt att de flesta invandrare är hemvändande svenskar.

SD-sidan konstaterade att nästan 850 000 personer invandrade till Sverige mellan 2002 och 2011, vilket har lett till att andelen med utländsk bakgrund i befolkningen ökat från 16 till nästan 20 procent sedan 2005. Om ökningen fortsätter i samma takt kommer 40 procent av befolkningen att ha utländsk bakgrund om 40 år. En sådan stor och snabb befolkningsförändring har aldrig ägt rum i Sverige – och knappast i något annat land heller.

 

Men nu trots att Miljöpartiet (som låg bakom Alliansregeringens invandringspolitik) nu sitter i regeringen, så är Ullenhags myt-sida ett minne blott. Den finns inte kvar under regeringens hemsida och ingen annanstans heller. Dispatch International kontaktade regeringskansliet för att få svar på vad som hänt.
Via mejl svarar de:

”Informationen på regeringen.se speglar regeringens politik. Vid ett regeringsskifte avpubliceras den information som tydligt är knuten till den avgående regeringen. Denna sida är en av de sidor som avpublicerades i samband med senaste regeringsskiftet.”

Det låter onekligen som om S+MP-regeringen inte uppskattar Ullenhags argument för massinvandringens förträfflighet.

 

Om detta blottar en spricka i den rödgröna regeringen återstår att se. Dispatch har utan framgång försökt få svar från Socialdemokraterna på varför Ullenhags myter försvunnit. Men från Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen 68 kommer inga svar.

Kanske har de fullt upp med att utarbeta nya myt-argument …

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/12/regeringen-dumpar-ullenhags-myter/feed/ 19
Öppet brev till Annie Lööf http://www.d-intl.com/2015/02/12/oppet-brev-till-annie-loof/ http://www.d-intl.com/2015/02/12/oppet-brev-till-annie-loof/#comments Thu, 12 Feb 2015 14:12:54 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40497 Annie Lööf, i samband med presentationen av Migrationsverkets nya prognos inför kommande fem år passade du på att ge Löfven en känga. Han ska integreras i integrationsdebatten, anser du. På vilket sätt är du själv insatt i verkligheten och integrationsdebatten, och vilka lösningar har Centern presenterat? Kent Kumpula synar partiets förslag.

 

 

  1. Prognosen

De närmaste fem åren väntas närmare 400 000 asylsökande söka skydd i Sverige. Historiskt sett har anhöriginvandringen till Sverige varit ca 1,6 gånger så stor som flyktinginvandringen.

Om vi räknar med en anhörigkvot på 1,5 så säger matematiken att Sverige inom de närmaste fem åren kommer att ta emot sammanlagt en miljon invandrare.

Det är alltså 1 000 000 invandrare på fem år som ska tas emot, utbildas i det svenska språket, hållas med husrum, mat, sjuk- och tandvård, och så vidare. Inte konstigt att superentreprenören Bert Karlsson hoppat på flyktingtåget med full kraft!

 

  1. Arbetslösheten

Nu ska vi ordna fram arbetsplatser till denna miljon invandrare. Arbetsplatser som inte är subventionerade med skattemedel – någon som tror på det? Och det samtidigt som vi ska få ner den redan höga arbetslösheten – ännu färre som tror på det?

Alla dessa urkassa förslag som duggar tätt från sjuklövern under olika namn (FAS3, lärlings-tjofräs eller instegsjobb), har en sak gemensamt. De skapar inte ett enda riktigt jobb.

Att invandrare ska få lägre lön de första två åren, att arbetsgivaren ska få betalt av staten om han provanställer en nyanländ invandrare – allt detta leder obönhörligen till att det blir färre riktiga anställningar kvar. Blir någon förvånad när arbetsgivaren efter två år byter ut invandrarlaget mot ett nytt gäng nyanlända, som ska arbeta för lägre lön, och dra in skattepengar till företagarfickan i form av ”stöd” under denna nya tvåårsperiod?

En företagare som behöver anställa, han kommer att anställa. Helt utan FAS3, insteg eller YA, eller kalla det vad du vill. Det tar bort riktiga anställningar, och skapar låtsasjobb som till stor del betalas och/eller subventioneras med skattemedel. Fy fasen, säger jag.

Om skattefinansierade låtsasjobb är lösningen, så kan vi väl anställa alla som är arbetslösa med skattemedel, och trolla bort arbetslösheten helt? Nej, just det … Statsfinanserna kanske inte skulle må så bra av det, trots allt (om vi nu måste se till verkligheten). Hur tror du Annie Lööf att statsfinanserna mår av alla ovan nämnda låtsasjobb, som ändå inte leder till riktiga anställningar? Nej, just det. Kanske inte så bra, om vi trots allt måste ha en fot kvar i verkligheten.

Ni politiker pratar ofta om ”vägar in till arbetslivet”, och att både invandrare och ungdomar simsalabim får jobb om de bara hittar en väg in. Får en fot i dörren.

Problemet, som ni verkar antingen ha missat helt eller försöker undvika med rökridåer, är att det saknas jobb. Det saknas alltså inte vägar in till jobben, utan det saknas verkliga, riktiga jobb. Jobb som inte är subventionerade eller betalda med skattemedel och som faktiskt bidrar till statskassan.

Om du har en ledig anställning, så spelar det för sjutton gubbar ingen som helst roll om du har femtio vägar in till den anställningen. Det är fortfarande bara EN ledig arbetsplats, som kan ges till EN person.

Vi hoppar tillbaka till migrationsverkets prognos (kompletterad med anhöriginvandring), och ser då att inom de närmaste fem åren, så kommer en miljon invandrare. Var i helskotta ska ni hitta anställningar till denna miljon? Utan att knuffa undan svenska ungdomar från arbetsmarknaden (genom skattesubventioner till företag om de anställer en invandrare i stället för en svensk)?

Jag kan ge dig ett svar: Det går inte. En miljon invandrare på fem år kommer att vara förödande för arbetslösheten.

 

 

  1. Bostäderna

Var ska denna miljon nyanlända invandrare bo? Bert Karlsson ser förstås helst att de alla bosätter sig i hans flyktingförläggningar, han skrattar hela vägen till banken. Hur mycket kostar inte det oss skattebetalare? Och vad händer den dagen invandrarna faktiskt vill ha en egen lägenhet, när de vill komma bort från förläggningarna?

Inte finns det klasar med lediga lägenheter att flytta in till, och inte byggs det tillräckligt mycket för att det ska finnas lediga lägenheter framöver. Kön till en lägenhet är enormt lång, om man inte har Migrationsverket på sin sida. Jag förstår att du som politiker inte har så bra koll på verkligheten, men jag kan ju tala om hur det ser ut i Uppsala.

För att få till exempel en trea i stadsdelen Gottsunda, får man köa och vänta i fyra, fem år. Men det är inte ovanligt att det tar längre tid än så. Sex, sju år eller mera är inte ovanligt. I andra stadsdelar är köerna ännu längre. I Sala backe är kötiden för en trea på uppåt nio år. För samma lägenhet i Eriksberg kan du få vänta i upp till tio, elva år.

Jag påstår mig inte ha full koll på bostadsläget i hela landet, men så pass mycket vet jag att om vi tar in en miljon invandrare under kommande femårsperiod, så kommer kön till en egen lägenhet definitivt inte att bli kortare. Inte någonstans!

Ah, jag glömde nästan bort din ”första boende-garanti” som du, Annie Lööf, så storhjärtat vill erbjuda alla invandrare! Och de svenska ungdomarna, de har förstås inte rätt att luta sig mot denna garanti, trots att det är deras föräldrars skattepengar som är hela grunden till finansieringen av boende-garantin?

Nej, de svenska ungdomarna får bara acceptera ännu längre köer till en egen lägenhet, medan du vill skapa en gräddfil för invandrare. Diskriminera inte våra svenska ungdomar, lika behandling av alla, om jag får be. Prislappen för denna boendegaranti som ska gälla alla som ska skaffa sig en lägenhet, vågar jag inte ens tänka på (och jag gissar att du inte har tänkt så mycket på kostnaden heller).

En miljon invandrare under en femårsperiod kommer att vara förödande för bostadskrisen.

 

  1. Prislappen

Annie Lööf, du vill kompensera kommunerna för de kostnader de har för skola, socialtjänst och liknande i samband med de invandrare som kommunen tar emot. Det spelar i slutändan ingen roll om det är ”kommunpengar” eller ”stat-pengar”. Det är skattepengar, oavsett vilket ”namn” du sätter på prislappen. Och den blir inte att bli lägre bara för att du byter ut benämningen. Vi måste se till helheten. Vi måste ju få ner själva beloppet på prislappen, och det enda sättet att göra det är att justera ner den helt extrema invandringen som Sverige har i dag.

För en dryg månad sedan hittade jag ett diagram på nätet, som jämförde invandring per capita mellan olika länder. Jag har lagt till allt i rött, med prognos för kommande år. Diagrammet visar på ett väldigt tydligt sätt hur extrem Sveriges invandrings- och integrationspolitik är. Hur kan det komma sig att Sverige utmärker sig så extremt gentemot andra länder i Europa? Visst, jag vet inte hur staplarna för respektive land ser ut 2014 och 2015, men något säger mig att Sverige fortsätter att utmärka sig.

Diagrammet hittade jag på petterssonsblogg.se, och siffran för kommande år googlade jag fram någonstans. Migrationsverket har i princip samma siffror (någon enstaka tusen mer eller mindre påverkar inte höjden på staplarna i diagrammet nämnvärt).

 

  1. Den tomma ladan

Hur länge ska ni politiker vägra att ens prata om hur många invandrare Sverige ska ta emot? För Sverige har ju ett öppet hjärta, och enligt sjuklövern helt vidöppna plånböcker också. Men om det är någon lada som är tom, så är det hela ladan ”Sverige”, om vi fortsätter med de här galenskaperna. Att ta emot en miljon invandrare under kommande femårsperiod …

Det enda som inte kommer att vara tomt om det genomförs, det är väntrummet på arbetsförmedlingen. Och kön till en egen lägenhet.

 

 

Kent Kumpula

Förbannad på vår idiotiska invandrings- och integrationspolitik

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/12/oppet-brev-till-annie-loof/feed/ 5
Elegi över Malmö http://www.d-intl.com/2015/02/12/elegi-over-malmo/ http://www.d-intl.com/2015/02/12/elegi-over-malmo/#comments Thu, 12 Feb 2015 11:31:18 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40492 Malmö, du har aldrig varit mina drömmars stad, men jag kom trots allt att älska dig. Under många år hade vi det fint ihop men sakta men säkert förändrades du – tills alla dina goda sidor hade dränkts av de dåliga. I fjor var jag tvungen att ta ut skilsmässa.

Vi som var tonåringar i Helsingborg i slutet av 1970-talet visste en sak alldeles bestämt – om vi skulle flytta någonstans var det till Göteborg eller Stockholm, aldrig någonsin till Malmö. Rivaliteten mellan Skånes två största städer har alltid varit stark, och det handlade inte bara om fotboll. Vi tyckte, sant eller falskt:

  • Helsingborg var vackert, Malmö var fult.
  • I Helsingborg med sina backar hade man alltid kontakt med Öresund, i Malmö fick man anstränga sig för att se havet.
  • I Helsingborg talade vi en tydlig och vacker skånska, i Malmö talade de ”bonnigt” och fult.
  • Att flytta till Malmö hade nästan varit liktydigt med att överge sitt älskade HIF för MFF.

Men vid 30 års ålder gjorde jag det i alla fall, flyttade till Malmö. Aldrig tänkte jag att det skulle bli för evigt, alltid hade jag i bakhuvudet att en dag återvända till Sundets pärla. Det tröttsamma pendlandet mellan jobbet i Malmö och bostaden i Helsingborg var det som avgjorde flytten söderut.
Under mina första år i Malmö förändrades mycket. Staden snyggades upp och byggdes ut mot havet, Öresundsbron gjorde Köpenhamn tillgängligt på ett helt annat sätt och utan att jag märkte det förvandlades min helsingborgska till malmöitiska. Fobbek blev fubbick, glöttig blev glyttig och diftongerna annorlunda. Det enda som stod fast var min obrottsliga lojalitet med Helsingborgs IF.

I tio år hade vi det bra, jag och Malmö. Sedan blev vi utsatta för ett tvångsäktenskap. De som våra föräldrar (politikerna i Malmö stad) tvingades oss att leva tillsammans med kom från jordens alla hörn, de krävde att vi skulle försörja dem, de tyckte inte om oss och de gjorde livet osäkert och obehagligt.

Ingen har kunnat undgå att Malmös gator och torg numera är skådeplats för kriminella uppgörelser. Folk skjuts ihjäl på Mobilias parkeringsplats inför ögonen på barnfamiljer, gangstrar som vägrar stanna för polisen mejar ner oskyldiga människor och just nu svävar en mamma och hennes lilla bebis mellan liv och död efter gårdagens vansinnesbiljakt.

 

Men det är inte bara graden av fara som förstört Malmö. Det är något annat också, något som har med känslor att göra – ett faktum som våra politiker inte bara bortser ifrån, utan till och med kallar rasism och främlingsfientlighet. Men att vilja leva med sina egna är ett grundläggande mänskligt behov, och politikernas förnekande av detta är faktiskt det som just i detta nu skapar fientlighet bland människor som aldrig tidigare hyst sådana känslor.

En stad är förlängningen av ett hem. När man går ut i den vill man känna sig hemma, man vill möta leende människor som precis som en själv väjer på trottoaren, man vill förstå vad de säger, man vill helt enkelt känna igen sig och känna samhörighet.

Det som händer inuti en när ens stad förvandlas på det sätt Malmö gjort är svårt att beskriva i ord. Det är sorg över en kär gammal vän som inte längre finns ibland oss, ett vemod över något vackert som blivit fult, en känsla av en hopplös och mörk framtid.

 

Den amerikanske statsvetaren Robert Putnam beskrev i sin bok Making democracy work (Den fungerande demokratin) från 1993 hur invandring och mångkultur minskar det sociala kapitalet mellan etniska grupper. Ännu mer skrämmande är att det också minskar tilliten inom de grupper som tvingas leva i ett mångkulturellt samhälle. Förtroendet för människor även inom den egna gruppen blir lägre, altruism och samarbete minskar och vänskaperna blir färre.

Putnam insåg genast att hans forskning skulle medföra ilska, och därför väntade han med att redovisa resultaten tills han kunde utveckla förslag för att kompensera de negativa effekterna av mångkultur. Att en forskare ens tänker i de banorna visar att vi inte längre lever i en värld där forskningen står fri från politikernas stolliga visioner.

 

Jag tänker ofta på massinvandringen som ett tvångsäktenskap. Föreställ dig att dina föräldrar bestämmer vem du ska gifta dig med. Du får inte klaga på hur han ser ut, hur han uppför sig och absolut inte vägra ha sex med honom.

Byt nu ut föräldrar mot staten. Den bestämmer att du som svensk ska ta emot en ändlös ström av invandrare från fjärran kulturer. Du får inte klaga på hur de klär sig, hur de uppför sig och du måste finna dig i att de slår, rånar och våldtar dig. Till sist har du bara ett val – underkasta dig och lev i skräck eller ta ut skilsmässa.

I höstas skilde jag mig från Malmö, ja faktiskt från hela Sverige. Jag flyttade till den danska landsbygden och trots att jag är ett slags främling så känner jag mig betydligt mer hemma här än i Malmö. För när det kommer till sammanhållning och igenkänning är det ingen större skillnad mellan danskar och svenskar. Språkförbistringarna är av det överkomliga slaget och medan Malmös ”nybyggare” ställer krav på att få fortsätta leva som om de vore kvar i Mellanöstern, så gör jag mitt yttersta för att tala danska och anpassa mig efter det som gäller här. Och aldrig någonsin har jag blivit bemött med annat än vänlighet och välkomnande – jag är ju en av dem.

 

Den här kommentaren hittade jag på ett Facebook-inlägg jag gjorde om gårdagens vansinneskörning i centrala Malmö. Den säger allt om tillståndet i staden jag skilt mig från:

”Att stanna kvar i en stad som man måste vara ‘modig’ för att bo i, är ju komplett vansinne. Hur i hela fridens namn uppfostrar man sina barn i en sån stad? Sänder dem på kampsport? Lär dem vapenhantering? Köper tårgas och kniv i julklapp? Känns det sunt att stanna kvar där?”

Nej, det känns inte sunt. Redan 2005 konstaterade Malmö stad att många gamla Malmöbor lämnat staden på grund av invandringen och den kriminalitet den fört med sig.

Den frågan hade de aldrig ens vågat ställa i dag. Men så är det. Allt fler gamla Malmöbor flyr den stad de en gång älskade – för att de inte vågar, inte vill, inte står ut med att stanna kvar och se förödelsen och till och med frukta för sitt och familjens liv.

 

Allt fler kommer att skilja sig från tvångsäktenskapet med de nya Malmöborna. En vacker dag kommer kanske till och med politikerna att ställas till svars för vad de gjorde med vår stad. Till dess gäller det att rädda vad som räddas kan. Skilj dig!

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/12/elegi-over-malmo/feed/ 11
Det stora hyckleriets tid http://www.d-intl.com/2015/02/10/det-stora-hyckleriets-tid/ http://www.d-intl.com/2015/02/10/det-stora-hyckleriets-tid/#comments Tue, 10 Feb 2015 22:34:30 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40483 Vi har i dagarna kunnat läsa om en vakt som ingrep mot en unge som spårat ur på Malmö Central. Båda sidor har gjort sina ställningstaganden, och märkligt nog är båda sprungna ur rasism. Men det är bara en sidas rasism som kritiseras.

På senare tid har jag allt oftare skrivit att vi lever i det stora hyckleriets tid. Jag förvånas inte längre över dumheterna på sociala medier eller nyhetsrapporteringen. Dumhet, lögner och hyckleri är en relativt normal dag för oss som konsumerar stora mängder nyheter.

Huruvida vakten gjorde rätt eller fel tänker jag inte här ta ställning till. Det är inte upp till mig, och inte heller pöbeln på Twitter som anser att de har rätt att döma vakten. Vi har ett rättssystem (om än detta kan kritiseras), och det ska vi förlita oss på. Dessutom vet vi alldeles för lite i nuläget om vad som faktiskt hände.

Antirasisterna sitter dagarna i ända och försöker fostra oss i att religion eller härkomst inte spelar någon roll. Alla människor är unika och var de växt upp eller vilken religion de har, har ingen som helst påverkan på hur de agerar som människor. De blir helt förblindade av ilska när polisen efterlyser en mörkhyad man eller konstaterar att en rom begått ett brott.

 

Märkligt nog passar det nu alldeles utmärkt att göra poäng av att den lille gossen var muslim. Enligt dessa antirasister var vakten självklart ett rasistiskt as som gick omkring i sin uniform och bara väntade på att en muslim skulle dyka upp, så att han kunde använda lite kolonial förtyckande makt över barnet. Detta är den fina formen av rasism.

Av någon märklig orsak har hudfärg blivit ett argument för antirasisterna. Samma människor som säger att hudfärg inte betyder något. Förutom när en vit man gör något. Då betyder hudfärg allt.

Sen har vi de tragiska nättrollen och idioterna som på fullaste allvar tycker att ungen får skylla sig själv. Jag har läst uttryck som ”islamistungen”, ”muslimungen” och ”blattebarnet”. Dessa foliehattar har till och med funderat över om han är en IS-krigare! Så vakten gjorde rätt som satte sig över bröstet, menar de. De tycker att våld är nödvändigt mot invandrare och muslimer – det är de enda språk de fattar. Ärligt talat, tappade de er i golvet på BB när ni föddes?

 

Dessa människor känner jag faktiskt en extra avsky inför. Om ni nu tycker att vakten agerar helt rätt mot detta barn, så hoppas jag på fullaste allvar att ni låter vakten, eller någon annan som gärna slår barn för att fostra dem, sitta barnvakt åt era egna barn.  Om barnen är uppstudsiga så lär ni inte ha något emot om vakten sätter sig på era ungars bröst eller slår dem.

Jag har jobbat många år i krogsvängen. Jag har arbetat med många vakter. Varit med om att bära ut och lugna ner asfulla hysteriska män och kvinnor. Män som väger mellan 100 och 150 kilo brottar enkelt ner en berusad gäst. Även kvinnliga vakter för den delen. Aldrig under dessa år har jag sett en vakt sätta sig över bröstet på det där sättet som vakten i videon gör.

 

Det pågår ett fullständigt krig just nu på sociala medier om huruvida vakten gjorde rätt eller inte. Å ena sidan har vi de rasifierade som gör stor affär av att barnet är muslim. Å andra sidan har vi en skrikande skara människor som menar att en invandrare minsann får tåla att åka på stryk.

Båda sidorna är lika osmakliga, eftersom de bara är ute efter att bevisa sin agenda. De har helt glömt barnet och vill föra fram sina rasistiska agendor. Knallkorkarna har sin rasism, den andra sidan sin.

Ärligt talat så äcklas jag lika mycket över er allihop som gör politiska poäng på denna händelse.

Ni borde fan skämmas.

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/10/det-stora-hyckleriets-tid/feed/ 25
Åtalad för mordhot: ”Det är ju så man gör mot meningsmotståndare!” http://www.d-intl.com/2015/02/10/atalad-for-mordhot-det-ar-ju-sa-man-gor-mot-meningsmotstandare/ http://www.d-intl.com/2015/02/10/atalad-for-mordhot-det-ar-ju-sa-man-gor-mot-meningsmotstandare/#comments Tue, 10 Feb 2015 19:44:37 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40472 LUND. Den 33-årige man som i september mordhotade Lundapolitikern Ted Ekeroth (SD) stod i dag inför rätta. Mannen drog med fingrarna över sin hals.

– Den gesten betyder bara en sak. Han menade att han skulle skära halsen av mig eller döda mig. Det var tydligt, sa Ekeroth under rättegången.

33-åringen berättade för Lunds tingsrätt att han varit med Ung Vänster på Björn Söders valmöte och skrikit okvädinsord åt Ted Ekeroth som stod i publiken.

– Vi var där för att störa och demonstrera emot dem. Vi skrek typ jävla rasist, jävla fascistsvin, berättade han.
När Björn Söder hade avslutat sitt tal lämnade Ted Ekeroth platsen med poliseskort. De följdes av en aggressiv skrikande samling personer, där den åtalade gick i främsta ledet och var en av de mest uppjagade.

Under rättegången erkände mannen att han medvetet följt efter Ted Ekeroth.
– Ja, men vi följde inte efter för att hota honom.
När han fick frågan om varför han skrikit ”jävla rasist, jävla fascistsvin”, skrattade Ung Vänster-mannen.

– Det är ju så man gör mot meningsmotståndare!

Den åtalade förklarade att han trodde Ted var tvillingbrodern Kent Ekeroth, och att det var därför han följde efter honom. Först i efterhand fick han veta att Ted Ekeroth är lokalpolitiker i Lund.

Att mannen alls kunde ställas inför rätta beror på att en gammal bekant till honom kände igen 33-åringen och pekade ut honom för polisen.

Kvinnan vittnade vid rättegången.

– Jag har aldrig sett honom så arg. Det fradgades i mungiporna på honom. Det var även en tjej med och hon skrek och var mycket aggressiv mot Ted.

 

Såväl vittnet som Ted Ekeroth vittnade om att mannen, som då stod ett par meter från Ted Ekeroth, pekat mot honom och sedan dragit med fingrarna över sin hals.

Ted Ekeroth polisanmälde händelsen direkt och förklarade för Lunds tingsrätt att han kände sig mycket hotad.
– Den gesten betyder bara en sak, och det betyder nog samma sak i alla kulturer. Mannen menade att han skulle skära halsen av mig eller döda mig. Det var tydligt.

Själv menade den åtalade att han inte gjort handrörelsen över halsen.

– Jag gjorde kanske en rörelse som demonstrerade ett järnrör. Jag trodde ju det var Kent Ekeroth.

Åklagaren krävde villkorlig dom och 5 000 kronor i skadestånd till Ted Ekeroth (SD). Dom faller om en vecka.

 

UPPDATERING: 

Ted Ekeroth berättar för Dispatch International att det värsta var 33-åringens försvarsadvokats resonemang. Advokaten frågade Ekeroth om övriga hot han utsatts för har realiserats.

”Ja, jag har ju blivit attackerad och överfallen. Exakt vem som hotar brukar de inte direkt informera mig om”, svarade Ekeroth.

– Advokaten drog slutsatsen att eftersom tidigare mordhot mot mig inte realiserats, det vill säga att jag fortfarande lever, så borde jag inte ta framtida hot på allvar. Så länge jag lever ska jag inte bry mig om mordhot, berättar Ted Ekeroth för Dispatch.
– I sin slutplädering sa advokaten att jag  som politiker borde acceptera och vänja mig dylika mordhot, och inte ”gnälla”. I och med att politiker bör vara vana vid sådant ska de helt enkelt se det som en naturlig del i sin vardag, och inte betrakta det som olaga hot.

Ted Ekeroth menar det resonemang som den åtalades försvarare förde  i praktiken innebär att politiker, och alla andra grupper som i högre utsträckning utsätts för våld eller hot om våld, ska acceptera detta som sin vardag.

– Det innebär ju till exempel att kvinnor, som i högre utsträckning utsätts för sexuella övergrepp i form av verbala tillmälen eller annat, ska lära dig att acceptera sådant. Det resonemanget håller han nog inte ens med om själv. Dessvärre tror jag detta var ett utslag av att just Sverigedemokraternas företrädare är undantagna den rätt mot övergrepp som övriga i samhället tar för givet, säger Ted Ekeroth.

 

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/10/atalad-for-mordhot-det-ar-ju-sa-man-gor-mot-meningsmotstandare/feed/ 4
Pegida Sverige spelar islamiseringen i händerna http://www.d-intl.com/2015/02/09/pegida-sverige-spelar-islamiseringen-i-handerna/ http://www.d-intl.com/2015/02/09/pegida-sverige-spelar-islamiseringen-i-handerna/#comments Mon, 09 Feb 2015 22:22:36 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40460 Att protestera mot islamiseringen av Västvärlden är kanske det viktigaste en frihetsälskande demokrat kan göra just nu. Därför gör det mig rasande att se hur galleristen Henrik Rönnquist förstörde en spirande svensk Pegida-rörelse i Malmö i går. Han borde skämmas för det arrangemang han stod bakom.

 

Foto: Hans Erling Jensen

Foto: Hans Erling Jensen

 

Pegida (Patriotische Europäer gegen die Islamisierung des Abendlandes/Patriotiska européer mot islamisering av Västvärlden) startades i den tyska staden Dresden hösten 2014. Första måndagsdemonstrationen samlade bara 300 personer, men för varje måndag växte rörelsen och 22 december kom 17 500 personer för att visa att de inte accepterar att islam vinner intrång i Tyskland. Veckan efter attentatet mot Charlie Hedbo i Paris slöt makalösa 25 000 personer upp.

 

Den förre galleristen Henrik Rönnquist registrerade snabbt in domänerna pegida.se, pegida.dk och pegida.no, och beslöt sig för att han var mannen som skulle göra Pegida till en folkrörelse i Sverige. Utan någon som helst erfarenhet av hur man organiserar demonstrationer, utan en ordentlig ljudanläggning och utan talare med verkliga kunskaper om islam, gjorde han svenska islamkritiker den värsta björntjänst de någonsin råkat ut för.

Jenny Wenhammar från Femen (som själv har ställt ut sina tavlor hos Galleri Rönnquist & Rönnquist) protesterade på sitt eget speciella sätt mot Pegida. Foto: Hans Erling Jensen

Jenny Wenhammar från Femen (som själv har ställt ut sina tavlor hos Galleri Rönnquist & Rönnquist) protesterade på sitt eget speciella sätt mot Pegida. Foto: Hans Erling Jensen

 

Henrik Rönnquist gav de så kallade antirasisterna vatten på sin kvarn. De som på fullt allvar tror att islam är en variant av kristendomen och ständigt ursäktar alla barbariska brott som begås i Allahs namn, har en favoritlögn: Att vi islamkritiker är sinnessjuka och fobiskt rädda för en snäll och fredlig religion, att vi inte kan något om islam och att vårt enda mål är att jaga varenda muslim ut ur Sverige.

Åh, vad de triumferade i går! För Henrik Rönnquist gav dem ”bevis” för att det är just så det ligger till. De ”talare” som framträdde på Stortorget i går hade inget av värde att säga. Man får vara glad att Rönnquist inte ens hade ordnat en riktig ljudanläggning utan bara tagit med sig en megafon. För hade motdemonstranterna hört den överförfriskade kvinnliga talaren som höll ett fullständigt förvirrat och okunnigt tal om islam, späckat med fula ord och korkade uttalanden, hade de sannerligen njutit.

 

Här är några röster från besvikna människor som tagit sig till Stortorget i hopp om att få uppleva födelsen av en folkrörelse:
”Det skulle ha varit mycket bättre planerat. Varken Henrik Rönnquist, Dan Park eller någon i deras följe ska hålla på med sådant här. Men jag vill också säga att polisen gjorde ett klandervärt arbete. Vi kunde ha blivit dödade av den uppretade mobben.”

”Kvinnan som skrek i megafonen höll ett av de värsta tal jag någonsin hört. Dessutom stank hon av sprit. Flera människor gick hem när de hörde henne. Jag var en av dem.”

”Rönnquist har stulit namnet Pegida. Det var en katastrof.”

”Det kändes mycket oförberett. Jag är inte för hård i min kritik om jag benämner det totalfiasko. Tråkigt men sant.”

 

Islamkritik är ett alldeles för allvarligt ämne för att överlåtas till amatörer som Rönnquist. I går såg vi inte Pegida Sverige födas, vi såg det dö.

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/09/pegida-sverige-spelar-islamiseringen-i-handerna/feed/ 51
Fridolin och galenskapen http://www.d-intl.com/2015/02/06/fridolin-och-galenskapen/ http://www.d-intl.com/2015/02/06/fridolin-och-galenskapen/#comments Fri, 06 Feb 2015 09:04:13 +0000 http://www.d-intl.com/?p=40456 När utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger order till läroboksförlagen att skriva om historien för att få in fler kvinnor, borde ett ramaskri höras från de historiska institutionerna vid våra universitet. Men det enda som dånar är tystnaden.

Miljöpartisten som lovade att fixa den svenska skolan på 100 dagar har all tid i världen när det kommer till idiotiska och samhällsfarliga påfund. Det hela började med att Dagens Nyheter granskade skolans historieböcker och kom fram till att ”kvinnor i snitt bara utgör 13 procent av alla personer i historieböckerna, och att andelen minskar i kapitlen om 1900-talet. Utbildningsministern tycker det är en tragisk spegling av den ojämlikhet som fortfarande finns i Sverige och i historieskrivningen.”

 

Antingen är det något allvarligt fel på Gustav Fridolin eller så är han bara en produkt av den usla svenska skolan och den galna svenska feminismen. Historien ser ut som den gör, och av fullt förklarliga skäl har den dominerats av män. Historia handlar nämligen främst om de människor som gjort avtryck i det offentliga livet, inte om kvinnor som tagit hand om hem och barn.

 

Några få kvinnor i världshistorien har brutit sig loss från sin könsroll och gett sig ut i offentligheten: Jeanne d’Arc, Lady Godiva, Anne Boleyn, Elizabeth I, Bloody Mary, Florence Nightingale, Heliga Birgitta, Katarina den stora och några till. Om detta kan man tycka vad man vill, men de av oss som tycker att det varit viktigt att kvinnor fått överleva för att kunna sätta fler släktled till världen skänker historiens bortglömda kvinnor en tacksamhetens tanke.

Det är nämligen så att män lätt kan offras i krig eftersom det inte behövs så många män för att säkra vår överlevnad. Det är kvinnorna och deras livmödrar som är avgörande för om människosläktet ska överleva eller inte. Det samhälle som till äventyrs beslöt sig för att låta männen vara hemma och skicka ut kvinnorna i krig, gick under.

Därför ser historien ut som den gör.

 

Men detta ska utbildningsminister Fridolin ändra på. I den svenska skolan ska nu barnen hoppa över kungarna och härförarna, för att i stället läsa om Agda Pettersson och hennes tretton barn. Glöm de banbrytande upptäcktsresandena, strunta i kungarna som med sina krig ritade om världskartan, skit i Nobelpristagarna som med sin forskning har gjort Västvärlden till den enastående civilisation den är – nu ska barnen lära sig hur man lagade gröt som räckte till ett helt hushåll och hur man höll barnen rena innan det fanns blöjor och våtservetter.

En sak har Fridolin i alla fall bevisat – han är inte mannen som kommer att rädda den svenska skolan. Han kommer att gå till historien (!) som den som en gång för alla utraderade det bildade Sverige.

]]>
http://www.d-intl.com/2015/02/06/fridolin-och-galenskapen/feed/ 14