Dispatch International

Mångfaldshets kan riskera liv

av 26 januari, 2013

 

Räddningstjänsten Syd anställer hellre oerfarna kvinnor och invandrare än erfarna svenska brandmän. När tio nya tjänster nyligen tillsattes ratade man en polis med tio års erfarenhet av brandmansyrket. Bland dem som gick före honom fanns en kvinna som inte ens hade körkort.

– I värsta fall leder ivern att anställa kvinnor och invandrare till minskad säkerhet för allmänheten, säger polisen/brandmannen som valdes bort till Dispatch International.

Han är mycket noga med att poängtera att han förstår och ställer sig bakom Räddningstjänsten Syds strävan efter ökad mångfald och att man därför särskilt letar efter män och kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk. Men det finns en fara i att man nu verkar göra avkall på kompetens och meriter för att uppnå detta mål.

– Det betyder att kvaliteten på det operativa räddningsarbetet blir lidande och att säkerheten för allmänheten därför riskeras.

Alla tre storstadsregionerna i Sverige har sänkt de fysiska minimikraven för brandmän – allt för att göra det lättare för exempelvis kvinnor att få jobb.

– Detta utesluter förstås inte att sökande som presterar bättre prioriteras, men höga fysiska krav är viktiga i brandmansyrket eftersom det ofta krävs ett stor mått av styrka, kondition och uthållighet. Dessutom krävs mental mognad och hög stresstålighet, något man slutat testa.

Brandmannen som ratades drömde redan som barn om detta yrke. Han började jobba som deltidsbrandman och ambulanssjukvårdare och fick så småningom en fast anställning på dåvarande Malmö Brandkår, numera Räddningstjänsten Syd. Men efter ett tiotal år i yrket ville han gå vidare och sökte sig till Polishögskolan.

– Jag trivdes mycket bra som polis, men av olika anledningar bestämde jag mig för att söka mig tillbaka till räddningstjänsten.

När tio nya tjänster annonserades ut i höstas kände han sig relativt säker på att få ett av jobben. Vem skulle kunna slå hans tio år långa erfarenhet och goda vitsord?

Han fanns med fram till sista gallringen och var bland de 16 personer Räddningstjänsten Syd valde mellan. Under intervjun underströk han att han som polis är van vid att möta alla slags människor och påpekade att hans utbildning och erfarenhet som ledare inom polisen kunde bli en tillgång för Räddningstjänsten Syd. Han såg sig själv som en god kandidat för framtida rekrytering till befäl inom organisationen.

Till hans stora förvåning valdes han bort. Orsak: Andra sökande motsvarade kravprofilen bättre. Bland dem som ansågs mera lämpliga fanns en 22-årig kvinna som arbetat som servitris, köksbiträde, undersköterska och haft tre månaders vikariat som brandman, en 23-årig kvinna som arbetat som badvärd och undersköterska, en 23-årig man som jobbat som lärare och haft tre månaders vikariat som brandman och en 23-årig kvinna som vikarierat som mellanstadielärare och gått en Komvux-utbildning i ”pedagogiskt ledarskap”.

När han frågade vad han kunde göra för att förbättra sina chanser till nästa gång, blev svaret att han borde fördjupa sig i ämnet pedagogik.

– Visst har brandmansyrket förändrats. Förr satt killarna och väntade mellan utryckningar och nu ska de ägna sig åt uppsökande verksamhet och förebyggande arbete. Och det är jag mycket positiv till. Alla verksamheter måste kostnadseffektiviseras och det är orimligt att inte utnyttja en arbetsstyrka på rätt sätt.

I brandmannens jobb ingår förutom operativt räddningsarbete också övning och utbildning samt fysisk träning för att upprätthålla en hög fysisk status. Brandmannens kärnuppgifter får inte bli lidande på grund av sidouppgifter, menar han.

– Frågan är ju vilket arbete som är viktigast – att kunna rädda liv när det brinner eller att sälja brandvarnare till allmänheten?

När Räddningstjänsten Syd för en tid sedan anlitade en jämställdhets- och mångfaldscoach konstaterade hon i sin rapport att varken män eller kvinnor mådde bra på arbetsplatsen. Kvinnorna kände att de användes för att ”skylta med” och att de sågs som en homogen grupp. Männen mådde ännu sämre. Även de kände sig dragna över en kam – utpekade som ”jävla svin”, problematiska mobbare, sexister, homofober och tafsare. Deras försök att tala med ledningen har bara lett till att de känt sig överkörda, diskriminerade och maktlösa.

– Jag känner mina gamla kolleger och vet att det inte handlar om sexism eller mobbning, men det händer att de känner sig oroliga när de åker ut på ett larm med för många kvinnliga brandmän i bilen.

– Även om många av kvinnorna är vältränade elitidrottare så räcker det inte alltid med styrka och kondition. Kroppskonstitutionens helhet är mycket viktigare och en vältränad kvinna på 60 kilo har generellt svårare att klara samma fysiska uppgifter som en dito man. Kvinnors och mäns kroppsbyggnad och styrka skiljer sig åt, även om inte alla manliga brandmän är stora.